Debatt: Hur är en skola befriad från estetiska lärprocesser, Nyström?
Martin Lange, gymnasielärare i drama/teater och moderna språk (till vänster) och Rikard Olsen, gymnasielärare i bild och design (till höger) ger sin syn på Susanne Nyströms uppmärksammade ledare i Dagens Nyheter.
Vi lärare debatt Med Sveriges största morgontidning som plattform kan Susanne Nyström sparka på lärare i estetiska ämnen i den svenska skolan. Som lärare i det estetiska facket kan vi emellertid inte låta ledaren gå förbi oemotsagd, skriver gymnasielärarna.
I sin ledare i Dagens Nyheter hävdar Susanne Nyström att eleverna i grundskolan slösar bort viktig tid på bild, slöjd och musik. Hon argumenterar för att timplanen ska ändras för att undvika det stoffträngsel som hon menar utgör ett stort problem för den svenska skolan. I stället för att ägna sig åt estetiskt och praktiskt lärande bör eleverna fördjupa studierna i naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Vi vet inte hur mycket erfarenhet Susanne Nyström har av skolan bortsett från sina egna skolår, tillika är vi okunniga om hon har barn i skolåldern, men vi anar att hennes synpunkter kommer från en inläst verklighet. Det är därför mycket svårt att bemöta hennes resonemang med kallt förnuft och övertygande vetenskaplig evidens.
”Sparkar på lärare”
Som lärare i det estetiska facket kan vi emellertid inte låta ledaren gå förbi oemotsagd. Vi tänker argumentera med subjektiva, känslomässiga och nostalgiska formuleringar. Med Sveriges största morgontidning som plattform kan Nyström sparka på lärare i estetiska ämnen i den svenska skolan. Den grupp som fortfarande kämpar efter att samma dagstidning med Hans Bergström i spetsen och med Jan Björklund som bödel lyckades skapa diskursen om den svenska flumskola som ledde till att estetisk verksamhet togs bort som obligatoriskt ämne på gymnasiet i samband med införandet av läroplanen 2011. Hand i hand går Nyström med Björklund med syfte att skapa en skola som konkurrensmedel på en global marknad med evig tillväxt som mål.
Nu är det således dags att gå i bräschen för att ta bort grundskoleundervisning med en aktiv kropp i centrum i vilken handens, röstens och fantasins färdigheter stimuleras. De synergieffekter som bild, musik, teater och slöjd för med sig för tillämpning i lärande i stort, nämns inte alls i ledaren. Förmodligen har Susanne Nyström kännedom om rektorn för Handelshögskolan, Lars Strannegårds inlägg i debatten om konst- och humanioras vikt för unga människors själsliga utveckling och hur animerat han understryker att kunskaper i det estetiska fältet ger meriter för den yrkesmässiga karriären. Men inte ett ord om hans slutsatser och andra lärosätens intresse för kunskaper inom det estetiska fältet.
”Skoltrötthet, psykisk ohälsa och mobiltelefoner”
Vi som undervisade i estetisk verksamhet på gymnasiet och som var med när kursen togs bort har bevittnat hur musik, bild och teater åsidosatts på många svenska gymnasieskolor. Möjligheterna för lärande i grupp för överförande av tyst kunskap med utgångspunkt i tradition, kulturarv och med kroppens färdigheter i fokus har ersatts av skoltrötthet, mental ohälsa och ett tvångsmässigt användande av mobiltelefoner. Nu gör sig artificiell intelligens mer och mer närvarande som kan sammanfatta det du behöver visa med ett knapptryck.
Möten om saker som handlar om det osägbara (för att travestera Svenska Akademiens motivering av Jon Fosses Nobelpris i litteratur) är tystade. Det går inte att vinna en diskussion om konkurrensen i stoffträngseln, i synnerhet inte om man vill försvara svenska grundskoleelevers rätt att få uttrycka sig med andra verktyg än penna och papper (läs dator). Den danska medieforskaren Kirsten Drotner menar att estetik överför det vi erfar och gestaltar våra erfarenheter, och att vi genom estetiska lärprocesser skapar oss själva. Vi undrar hur Susanne Nyström ser framför sig en grundskola som liksom gymnasiet snart är helt befriad från estetiska lärprocesser? Vi använder verbet befria för det är väl det som avses med ledaren.
Martin Lange, gymnasielärare, drama/teater, moderna språk
Rikard Olsen, gymnasielärare, bild och design
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren.
LÄS ÄVEN
DiMaria: DN:s ledare får det att vända sig i magen på mig
Matteläraren: De praktisk-estetiska ämnena borde få mer tid
Debatt: Eleverna blir smartare när de arbetar med händerna
Jarnlo: Därför måste vi försvara de praktisk-estetiska ämnena!
