Debatt: Glöm inte att våra händer är en förlängning av hjärnan
Carl-Johan Rosén är arkitekt och bildlärare.
Vi lärare debatt Det finns vetenskapliga bevis för att personer som från tidigaste barnaår låter händerna hantera ett instrument, till exempel violin eller piano, får mer komplicerade system av nervbanor i hjärnan och en mer utvecklad vit substans, skriver debattören.
Skolans uppgift är att till nästa generation förmedla ett koncentrat av mänsklighetens hittills viktigaste erfarenheter. Det vilar på lärarna att utföra denna, rent existentiella, uppgift.
Notera dessutom att lärarna är de vuxna, bortsett från föräldrarna, som barn och ungdomar möter under längst tid under hela sin uppväxt. Under hela sin uppväxt!
Lärare, inse vilken viktig roll ni har! Och skolbyggnaden utgör de rum, förutom hemmet, som barn och ungdomar tillbringar längst tid uti under sin uppväxt.
Skolan är med andra ord en fundamental framtidsfaktor.
”Beslutsfattare framstår som helt oförstående”
Att berätta detta borde idag vara en av Sveriges Lärares viktigaste uppgifter, eftersom våra beslutsfattare framstår som helt oförstående.
Det förekommer idéer om att det behövs mer matte i skolan eftersom eleverna i landet inte presterar enligt önskemål. Några tror då att det behövs mer undervisning i matte, så är inte fallet. Det finns vetenskapliga bevis för att personer som från tidigaste barnaår låter händerna hantera ett instrument, till exempel violin eller piano, får mer komplicerade system av nervbanor i hjärnan och en mer utvecklad vit substans.
Ökningen av cerebralt blodflöde under fingeraktivitet bidrar till att förbättra intelligensen och skärper sinnet. Och regelbunden fingerträning kan förbättra cirkulationen i hjärnan och bilda nya kopplingar vilket förbättrar minnet och tänkandet.
Henrik Jörntell vid Lunds universitet har forskat om handens koppling till tänkandets utveckling. Han har bland annat beskrivit hur stickandet stimulerar kopplingarna i hjärnan – händerna som en förlängning av hjärnan.
Inte de färdiga bilderna som är av intresse
Om detta ovan gäller, hur utvecklar då inte allt hanterade av material som äger rum i bildämnet vårt tänkande?
När ”de som bestämmer” tog bort stora delar av bildundervisningen var det möjligen ett resultat av att ”de där är väl inte så märkvärdigt”, ”sådana bilder skulle också jag kunna göra” och så vidare.
Notera: det är inte de färdiga bilderna som är av intresse utan alla de övervägningar och funderingar som rör sig i elevernas inre när de tillverkar bilder.
Lera, kartong, papper, pennor, kritor. Att dessutom få ta del av konst som kanske vänder upp och ner på elevernas föreställningar om ordning.
Carl-Johan Rosén är arkitekt och bildlärare
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren
LÄS ÄVEN
Siffror: Varannan praktisk-estetisk lärare är obehörig
Kritik när musik och bild bara växer på lågstadiet