Tre lärare om utvecklande misstag
Jacob Borg, Pernilla Enblom Dedic och Henrik Boström.
Undervisning Att våga välja bort det som inte funkar och lära sig av ”misslyckade” lektioner kan vara ett sätt att utvecklas på jobbet. Vi bad tre praktisk-estetiska lärare att berätta vad de har skruvat på i sin undervisning.
Jacob Borg
Jacob Borg, musiklärare i årskurs 7–9 på Vimarskolan i Vimmerby.
Vad har du slutat att göra i din undervisning och varför?
Jag har slutat ge stängda uppgifter för att främja ett mer självständigt och flexibelt lärande. Genom öppna uppgifter kan eleverna arbeta i sin egen takt och utforska ämnet på djupet. Det gör att ingen behöver vänta på andra. Alla får utvecklas i sin egen takt.
Vad satsar du på i stället och varför?
Till exempel att anpassa låtvalen till varje elevs unika förmågor och intressen. Det skapar en mer inkluderande och motiverande musikundervisning. Öppna uppgifter, inom givna ramar, främjar ett djupare lärande. Eleverna får möjlighet att fördjupa sig i de delar av musiken som intresserar dem mest.
Har du lärt dig något av en lektion som inte gått som planerat som du har haft nytta av?
En klass vägrade sjunga i två lektioner. Då var det utmanande att vara en god pedagog. Det mest värdefulla jag lärt mig är att ta ansvar för mina egna handlingar och reflektera över situationer. Med fokus på mitt eget beteende öppnas möjligheten att hitta nya lösningar och förbättra undervisningen.
Pernilla Enblom Dedic
Pernilla Enblom Dedic, lärare i estetiska ämnen och fotografisk bild på LBS kreativa gymnasiet i Helsingborg.
Vad har du slutat att göra i din undervisning och varför?
Jag har slutat att detaljplanera lektioner och projekt. Det brukar fungera bättre att lyssna in eleverna och som lärare vara flexibel för eventuella ändringar eller vändningar i lärandeprocessen. Eleverna får ofta vara med och tycka till eller bestämma en del i undervisningen.
Vad satsar du på i stället och varför?
Relationer och en trygg miljö i klassrummet skapar utrymme för oss alla att våga testa nya saker och vara kreativa. Att eventuellt misslyckas, göra om eller reflektera över sin och andras läroprocess är en del av progressionen.
Har du lärt dig något av en lektion som inte gått som planerat som du har haft nytta av?
Absolut händer det att lektioner inte går som planerat och det behöver inte alltid ses som negativt. Därav mitt svar på fråga ett. För mig handlar det mycket om att se lektionen ur ett större perspektiv och att kunna reflektera och diskutera med eleverna om syftet med lektionen och lärande i stort.
Henrik Boström
Henrik Boström, slöjdlärare i årskurs 1–9 på Vallhallaskolan och Påskallaviksskolan i Oskarshamn.
Vad har du slutat att göra i din undervisning och varför?
Att göra för stora instruktioner som omfattar en hel arbetsuppgift. Risken finns att det blir för mycket text att läsa och för många bilder att fokusera på. Jag försöker bryta ned instruktionen i mindre, tydliga steg. Det gör att eleverna kommer i gång och att de gör en sak i taget.
Vad satsar du på i stället och varför?
Stegvisa instruktioner med text och bild som eleverna lätt kan följa. Jag brukar visa ett instruktionshäfte från lego för att visa på det tänket. Många instruktioner, till exempel för hur man skapar former, kan användas till flera olika uppgifter. Trämallar och visningsexemplar fungerar också alltid bra.
Har du lärt dig något av en lektion som inte gått som planerat som du har haft nytta av?
Ja, när instruktionerna inte fungerar som planerat. Då får man använda penna och papper, förklara uppgiften muntligt och visa den praktiskt, för att eleverna ska kunna ta första steget och komma vidare.
LÄS ÄVEN
Så ska de stärka elevernas allt sämre motorik
Betygen höjs när matsvinnet minskar i hkk-köket
Så lyfter elevernas samarbete i hkk-köket
Debatt: Musikläraren om Sveriges galet olikvärdiga betygssystem
Debatt: Den romantiserade bilden av idrottsläraryrket stämmer inte
