Lärarilska när bildämnet kan få färre timmar på högstadiet

Skolverkets förslag till ändrade timplaner för grundskolan är ute på remiss. Den största förändringen som föreslås är att elevens val tas bort helt och att den tiden i stället läggs på andra ämnen. Av de undervisningstimmar som frigörs läggs hela 153 av 177 på NO- och SO-ämnena. De resterande 24 timmarna delas upp mellan musik (10), bild (10) och hem- och konsumentkunskap (4) – på låg- och mellanstadiet.

Utöver de tio extratimmarna bildämnet får på lågstadiet föreslår Skolverket att ytterligare fem undervisningstimmar i bild flyttas från högstadiet till lågstadiet.

– Jag blir faktiskt riktigt irriterad när jag ser förslaget, säger Janet Ericsson, bildlärare på högstadiet på Tunaskolan i Lund.

– De praktisk-estetiska ämnena ska stärkas, säger Skolverket. Och så lägger de alla timmarna på lågstadiet. Hur tänkte de där?

Ja, hur tror du att de tänkte?

– Det cyniska svaret är ju att det blir billigare. Jag vet inte många skolor som har utbildade bildlärare i årskurs 1–3. Ofta är det klasslärare eller lärare i fritidshem med utökad behörighet som har den undervisningen, säger Janet Ericsson.

Svårt att hinna redan idag

Hon, och flera andra bildlärare vi har pratat med, menar att de redan i dagsläget har svårt att hinna med allt i det omfattande centrala innehållet för ämnet på högstadiet. Väldigt många elever, nästan uteslutande helklassundervisning och minimalt med tid före och efter lektionerna är några av problemen. Med fem timmar mindre i timplanen fruktar de att det kommer att tryckas in ännu fler klasser på varje bildlärare.

– Då är det 32 barn till jag ska bedöma. Redan i dag har jag nästan 300 elever på mina 50 procent som bildlärare. Det finns inga andra ämnen än bild och musik där du har en så stor genomströmning av så många olika elever, säger Janet Ericsson som även undervisar i engelska.

"Känner en hopplöshet"

Hon är fackligt aktiv i Lärarförbundet och samlar just nu ihop bildlärarnas frågor, oro och ilska som hon sedan ska skicka till Skolverket.

– Det känns inte som att de riktigt har tänkt till. Vi lever i ett bildsamhälle och de jobb som eleverna kommer att komma ut till har ofta en bildkoppling. Du måste exempelvis lära dig att läsa av en reklambild för att veta hur den påverkar dig och det är i bildämnet du lär dig det.

– De praktisk-estetiska ämnena tränar dessutom barnens kreativitet, så därför borde de få ett större utrymme i skolan. Men för varje år får vi i stället mindre och mindre och det tror jag är jättefarligt. Många känner nog en hopplöshet: ”jaha, nu blev vi nedvärderade igen”. Det är bara de teoretiska ämnena som gäller, säger Janet Ericsson.

Therese Forsgren Mahoney, bildlärare på Järvenskolan och kulturskolan i Katrineholm, är inne på samma linje. Hon menar att detta kan bli droppen som får bägaren att rinna över.

– Jag tror att många inte kommer att jobba kvar som bildlärare om förslaget blir verklighet. I stället för att stanna och kämpa, så orkar man inte längre.

Vill inte "sparka nedåt"

Hon undervisar högstadieelever på Järvenskolan, men har även lågstadiebarn på kulturskolan.

– I många fall har de yngsta inte bildlärare på sina skolor och ändå är det dit man vill flytta undervisningstiden, säger Therese Forsgren Mahoney.

Hon och de andra bildlärarna vi har pratat med understryker att de inte vill ”sparka nedåt”. Tvärtom menar de att man borde satsa mer på bildämnet både på låg-, mellan- och högstadiet.

– Men samtidigt kan vi inte blunda för att vissa elever som aldrig har haft en legitimerad bildlärare under sin skoltid knappt har utvecklats sedan lågstadiet. Det innebär att vi måste börja om från början när de kommer till högstadiet och gå igenom sådant de borde kunna. Vissa vågar inte ens sätta pennan på papperet och vid minsta lilla fel knycklar de ihop det, säger Therese Forsgren Mahoney.

"Det här är helt fel"

Hon påpekar att mycket forskning visar att kulturella och estetiska uttryck stärker vår hälsa.

– Då borde vi ju satsa mer på det och absolut inte dra ner. Jag tycker att det är jättekonstigt att de praktisk-estetiska ämnen inte prioriteras högre.

Åsa Fällgren är ensam bildlärare på Bergby centralskola utanför Gävle där hon undervisar årskurs 1–9.

– Min erfarenhet säger mig att det här är helt fel. Man borde snarare ta fem timmar från lågstadiet och flytta till högstadiet för att få mer stuns i ämnet. Annars blir det bara snuttifierat och svårt att göra något seriöst av det. Vi hinner knappt med det vi ska i nuläget och det här kommer att försämra förutsättningarna ännu mer, säger Åsa Fällgren.

Hur har det blivit så här tror du?

– Ofta är vi ensamma i vårt ämne och då har man inte alltid kraft att säga ifrån. Och vi får inte samma respons på våra krav jämfört med exempelvis tre NO-lärare som går ihop, säger Åsa Fällgren.

Negativ spiral

Hon menar att bildämnet hamnat i en negativ spiral som är svår att ta sig ur just på grund av att lärarna ofta har en stressig arbetsvardag, ensamma med väldigt många elever.

– Det är ett brett ämne som tyvärr ofta blir lösryckt från sina sammanhang. Vi borde ju jobba mer ämnesintegrerat och låta eleverna hitta sina uttryck via ämnet bild. Bildanalys ihop med SO till exempel. Men det funkar helt enkelt inte om du är ensam bildlärare på en skola med 60 minuter helklass i veckan.

Roger Persson, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning, berättar att en av principerna under diskussionerna om hur undervisningstid kan omfördelas har varit att uppmärksamma förhållandet mellan teoretiska och praktiska inslag i utbildningen.

Men i förslaget läggs ändå 153 av 177 timmar – över 86 procent – av timmarna som frigörs om elevens val tas bort på teoretiska ämnen.

Varför?

– Grundförslaget bygger på att vi identifierat i vilka ämnen det finns ett behov av mer tid för att hinna med det centrala innehållet i de nya kursplanerna som börjar gälla i höst. Där finns det exempelvis ett konstaterat behov av mer tid för historia, säger Roger Persson.

– Sen är ju alla skolämnen viktiga, det är därför de finns. Och vi bör helst inte rucka för mycket på fördelningen mellan de praktisk-estetiska ämnena och de teoretiska, så att skolan blir alltför teoretisk. Nu kan man kanske tycka att det blev lite så ändå, men tidstilläggen bygger som sagt på att de ska passa det centrala innehållet i de reviderade kursplanerna.

All ”ny tid” i de praktisk-estetiska ämnena läggs på låg- och mellanstadiet. Varför?

– Vi ser att det ingår en del praktisk-estetisk verksamhet i elevens val på låg- och mellanstadiet. Så om elevens val försvinner har vi försökt att kompensera för det genom ett tillskott av timmar i de praktisk-estetiska ämnena där. 

Men många har ju elevens val med praktisk-estetiska inslag även på högstadiet.

– Absolut, men vi kan inte lägga alla timmar på högstadiet. Vi måste också titta på helheten och se till att det blir tillräckligt många undervisningstimmar per stadium.

Ytterligare fem timmar tas från bildämnet på högstadiet och läggs på lågstadiet. Varför?

– Det beror helt enkelt på att vi försökt få ihop grundsärskolans och grundskolans timplaner. Vissa av grundsärskolans elever går ju integrerat med grundskolans, så det har med det att göra.

Vissa hävdar att ert förslag handlar om att det är billigare att bedriva bildundervisning på lågstadiet där färre bildlärare är legitimerade. Vad säger du om det?

– Nej, det har jag aldrig hört. Det finna absolut inga sådana tankar i förslaget.

Flera bildlärare på högstadiet säger att de redan i dagsläget har svårt att hinna med allt i det centrala innehållet. Hur har ni gjort bedömningen att de ska klara av uppdraget på färre timmar när förslaget dessutom kan leda till att de får ännu fler elever?

– Den frågan måste besvaras utifrån de reviderade kursplanerna som börjar gälla först till hösten. Där ska även det centrala innehållet i bildämnet på högstadiet vara justerat så att det är anpassat till den nya timplanen, säger Roger Persson.

Remissinstanserna har nu till den 29 januari att lämna synpunkter till Skolverket. Därefter ska det slutgiltiga förslaget skickas till regeringen senast 31 mars 2021. Om riksdagen fattar beslut om att genomföra åtgärderna så räknar Skolverket med att de införs till höstterminen 2023.