Lärarförbundets kritik mot nya timplanerna – nu backar Skolverket

I sitt remissvar på Skolverkets förslag trycker Lärarförbundet på att det är rimligt att mycket av den tid som frigörs om elevens val tas bort läggs på NO- och SO-ämnena då de har omfattande kursplaner och ”läroplanens övergripande mål ofta hanteras inom dessa ämnen”.

Samtidigt understryker Lärarförbundet att förslaget inte ger tillräckligt goda förutsättningar åt lärare i de praktisk-estetiska ämnena att leva upp till kursplanernas ambitiösa mål.

– Lärare i praktisk-estetiska ämnen har reagerat väldigt starkt på förslaget, vilket är ett tillräckligt argument för att förstå att det inte funkar, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

"Jobba snabbare" är inget alternativ

I Skolverkets förslag läggs 153 av de 177 timmar som frigörs om elevens val tas bort på teoretiska ämnen. 

Tycker ni att timmarna borde fördelas annorlunda på något sätt?

– Vår utgångspunkt är att kursplanens mål och undervisningstiden måste vara i balans i alla ämnen för att vi ska kunna säkra en likvärdighet. När innehållet är alldeles för omfattande i förhållande till undervisningstiden kommer det bli väldigt olika vad man som lärare hinner med. Att göra som politikerna säger och ”jobba snabbare” är inget alternativ, då riskerar vi både kvalitet och lärarnas hälsa.

Så hur ska man göra?

– Det finns bara två parametrar. Antingen minskar man omfattningen och stoffträngseln i ett ämne eller så ändrar man tiden som står till förfogande. Samtidigt finns det en gräns för hur mycket enskilda lärare kan jobba och hur långa skoldagarna kan vara, säger Johanna Jaara Åstrand.

"Går inte ihop"

I de praktisk-estetiska ämnena har man, enligt Lärarförbundets skrivelse, dessutom ”extra stora svårigheter när elevgrupper blir allt större och salar, utrustning och material på många håll inte alls är ändamålsenliga”.

– Det som förenar många av de praktisk-estetiska ämnena är att fler och fler tvingats gå från halvklass- till helklassundervisning. Det vill säga kraven ökar, undervisningstiden är i princip oförändrad – men lärarna har dubbelt så många elever samtidigt. Man behöver inte vara matematiker för att fatta att det inte går ihop.

Stöttar bildlärarna

Att flytta fem timmar från bildundervisningen på högstadiet till lågstadiet är en av de saker i Skolverkets förslag som har rört upp allra hetast känslor.

”Detta medför ytterligare utmaningar för högstadiets bildlärare som redan idag har stora svårigheter att hinna uppnå och genomföra det ämnet kräver”, skriver Lärarförbundet.

Hur borde man göra för att undvika detta, menar ni?

– Man borde låta timmarna vara kvar på högstadiet. Att ta bort timmarna och låta kraven förbli desamma är helt fel väg att gå, säger Johanna Jaara Åstrand.

Detta är en kritik som även har lyfts av flera andra remissinstanser, bland annat Lärarnas riksförbund, och mängder av bildlärare. Under dagen – efter att en första version av den här texten publicerades – meddelade Skolverket i en debattartikel i tidningen Skolvärlden att de nu backar från förslaget och låter de fem omstridda bildtimmarna ligga kvar på högstadiet. 

– Vi har lyssnat på remissvaren och lärarna i bild har en pressad arbetssituation. Det säger oss att även en liten justering kan göra stor skillnad, säger Pernilla Sundström Fast, enhetschef på läroplansavdelningen på Skolverket, till SVT.

Men det är inte bara bildlärarna som varit kritiska. Även lärare i skolans minsta ämne, hem- och konsumentkunskap, är besvikna över att de bara får fyra timmar extra (på låg-/mellanstadiet) i Skolverkets förslag.

Stämmer ni in även i deras kritik?

– Ja, om man ser till ämnets omfattning så gör inte fyra timmar någon skillnad. Det är därför vi trycker på att det behövs ytterligare utvärdering och uppföljning av hur styrdokument och timplan fungerar i relation till varandra och var för sig i den praktiska verksamheten, säger Johanna Jaara Åstrand.

Kan få konsekvenser för kulturskolan

Johanna Jaara Åstrand och Lärarförbundet är även kritiska till att Skolverket inte berör vilka konsekvenser ett borttagande av elevens val kan få för kulturskolan. Detta eftersom det i nuläget är ”en rad kommuner som har möjliggjort elevers deltagande i kulturskolans verksamhet genom att förlägga denna till elevens val”. 

– Vår ingång är att kulturskolans verksamhet är enormt viktigt för eleverna och den måste vara öppen och tillgänglig för alla. Därför måste regelverket tillåta att man hittar likvärdiga lösningar, säger Johanna Jaara Åstrand. 

En sådan lösning skulle, enligt henne, kunna vara att kulturskolan bedriver undervisning i direkt anslutning till skoldagens början eller slut – alternativt under håltimmar eller längre raster om organisationen tillåter det.

– Det vi är oroliga och även har belägg för är att om all kulturskolans verksamhet förläggs till kvällar blir en stor grupp exkluderad. Exempelvis utesluts då de elever som har föräldrar som inte har möjlighet att skjutsa barnen eller de familjer där de ekonomiska hindren blir för höga av andra anledningar. Det måste förhindras.

LÄS ÄVEN

Lärarilska mot att bildämnet kan få färre timmar på högstadiet

Timplanen: Kritik mot att hkk bara växer med fyra timmar

Förslaget på timplaner väcker debatt

Debatt: Bildlärare i stort upprop mot nya timplanen

Debatt: Ge hkk minst tre gånger så mycket undervisningstid