Så ska de stärka elevernas allt sämre motorik

Den stora idrottssalen i Älvsåkersskolan i Kungsbacka kommun ska snart befolkas med idrottslärare från hela kommunen. Som första grupp lärare i Västsverige får de ta del av Svenska gymnastikförbundets skräddarsydda utbildning. Utbildningen skapades efter det så kallade kullerbyttelarmet förra våren då företrädare för Svenska gymnastikförbundet och Svenska idrottslärarföreningen skrev en uppmärksammad debattartikel i DN om hur den bristande grundmotoriken bland unga sjunker i snabb takt. 

”Vi bygger hälsa för hela livet”

De samlade lärarna känner igen sig. För när de får frågan om de upplever att deras elever har svårt att göra kullerbyttor hörs ett rungande ”ja” från hela gruppen. Här skriver alla under på att barnens motorik kraftigt försämrats de senaste åren. Därför är det välkommet att få ny inspiration med några enkla övningar att göra hemma i sina idrottssalar för att hjälpa eleverna till en bättre grundmotorik – och på lång sikt en bättre livskvalitet.

– Idrott och hälsa är ett ämne med stor samhällsnytta. Har man kontroll över sin kropp stärker det en både fysiskt och mentalt. Genom att hjälpa barnen hitta rörelseglädjen bygger vi hälsa för hela livet, säger Pauline Brink, samordnare för idrottslärarna i Kungsbacka kommun och initiativtagare till utbildningen.

Pauline Brink har själv sett vilken nytta undervisning i grundmotorik kan göra. Som idrottslärare på högstadiet har hon haft många elever som kommit med dålig motorik i sjuan och sedan slutat nian med kontroll över sina kroppar, mer rörelseglädje och förbättrad självkänsla.

– Jag har sett dem växa som människor under tre år, i takt med att de fått bättre kontroll över sina kroppar. Men det handlar inte bara om att ha rätt övningar, utan också att skapa ett tillåtande klimat där de känner sig trygga och vågar utmana sig själva när något är svårt att utföra, säger Pauline Brink.

Lärarna ska få en nytändning – och tänka till

Nu är det dags för lärarna att för några timmar bli elever som behöver träna sin grundmotorik. Det börjar med en uppvärmningsövning där lärarna får leka kull. Den som blir tagen kan bara bli befriad genom att krypa under eller över en annan person som står i ”plankan”.

– Att hålla sin kroppstyngd kan vara svårt för yngre elever, säger Jessica Gustafsson, instruktör från Svenska gymnastikförbundet som också är idrottslärare.

Varför är just gymnastik lämpligt för motorikträning?

– Där tränar man grundmotorik som eleverna har nytta av i hela idrottsämnet sedan. Man lär sig kontrollera kroppen genom att balansera, rotera eller hålla upp sin kroppsvikt. Att till exempel kunna göra kullerbyttor, hoppa jämfota eller gå baklänges är viktigt för att träna de förmågorna, säger Jessica Gustafsson.

Efter uppvärmningen åker redskapen fram. Tjocka, tunna och lutande madrasser, trampetter, plintar, bockar, satsbrädor och ringar. Allt ska användas för att lärarna ska få en nytändning och tänka till lite extra kring träning av elevernas grundmotorik. Men först får de träna själva.

För hur lär man ut konsten att göra kullerbyttor till en högstadieelev som aldrig lärt sig?

Instruktören Jessica Gustafsson hoppar lätt upp på en pallplint som hon ställt intill en nedåtlutande madrass. Hon sätter sig på huk med fötterna stadigt mot plinten.

– Härifrån är det viktigt att eleverna trycker ifrån med fötterna, har hakan mot bröstet och rundar ryggen. Huvudet ska inte sättas i, utan de ska landa på övre delen av skulderbladen, säger Jessica Gustafsson och gör en kullerbytta.

Idrottslärarna hänger på och gör kullerbyttor efter Jessicas Gustafssons instruktioner. Takterna sitter i, även om det är längesedan för en del.

– Hur viktigt är det att de gör det perfekt? frågar en av lärarna.

– Det beror på syftet. Om nästa steg är att eleverna ska lära sig göra volter, behöver de fokusera mer på utförandet för att inte skada sig, säger Jessica Gustafsson.

En annan lärare berättar om en elev som äntligen lärt sig göra kullerbyttor efter lång tids träning.

– Vi har tränat på ett tryggt sätt, där eleven inte behövt visa sig inför de andra och inte behövt vara rädd. Nu är min elev överlycklig över att ha lärt sig!

Ökande klyfta mellan de som rör sig och inte

Flera av lärarna berättar hur de jobbar för att skapa en trygg miljö där alla elever kan träna utifrån sin egen förmåga. Här ger undervisning med redskap stora möjligheter. Om flera redskap är igång samtidigt, minskar åskådareffekten och eleverna kan träna i lugn och ro utan att allt för många andra tittar på.

En av lärarna som deltar i utbildningen är Maria Grantham från Åsaskolan, en 7–9-skola. För henne är det just utmaningen att individualisera undervisningen som är tjusningen med yrket.

– Det berikar verkligen mig som lärare när jag klarar av att anpassa undervisningen så den når ut till alla. Att jag kan ha en övning med en elev med motoriska svårigheter, samtidigt som andra elever är uppe i repen, säger Maria Grantham.

Förutom att elevernas motorik försämrats har Maria Grantham också sett hur klyftan blivit större mellan de som rör sig och de som inte rör sig.

– De som sitter stilla är ännu mer stilla i dag och då måste vi bygga vidare på att det aldrig är försent. Med de eleverna, som har svårt för vissa övningar, måste vi utgå från deras nivå samtidigt som eleverna som har en välutvecklad motorik också måste få möta utmaningar i undervisningen, säger Maria Grantham.

”Skolan kan inte stå för all rörelse”

Mikael Almqvist är lärare i idrott och hälsa på Kollaskolan, där han undervisar i årskurs 4–6. Han fokuserar på att ha en så varierad undervisning som möjligt, men ser också att fler barn i dag har allt svårare att hålla sin kroppstyngd och göra rotationer samtidigt som deras kondition blir allt sämre.

– De lär sig mycket på idrotten, men skolan kan inte stå för all rörelse. Det är en samhällsförändring vi ser, där fler barn än någonsin sitter framför skärmar på eftermiddagarna i stället för att vara ute och hoppa, skutta, bygga kojor och vara i skogen och leka. Vi kan inte trolla fram en motorisk förmåga på två gånger femtio minuter i veckan, säger Mikael Almqvist, som också är aktivitetsvärd på rasterna.

På hans skola finns det alltid personal ute på rasterna för att se till att det finns aktiviteter, men det räcker inte heller, enligt Mikael Almqvist.

– Om jag fick önska skulle fler barn cykla till och från skolan och föreningslivet skulle ha en större roll i skolan.

LÄS ÄVEN

Ny studie: Drastisk försämring av barns motorik

Debatt: Kartlägg alla barns motoriska förmåga i förskoleklass

Idrottslärarnas krav efter nya motoriklarmet

Edholm vill se ändrat fokus i de praktisk-estetiska ämnena