Konstnärer får kulturskolor att våga satsa

Jill Blomqvist, ­konstnär, konstpedagog och projektledare, besöker Ullångerskolan. Foto: Therése Ny
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Konstnärer på skolbesök har varit en av delarna i projektet Konstpedagogik för fler i Västernorrland. Perfekt tajmat, tycker Kramfors kulturskola, som i höst äntligen planerar att börja med undervisning i bild och form.

”Jag har haft en dröm om att jag är en fotbollsstjärna.” 

Alma Thelin sitter och limmar fast en bild av några fotbollsspelare, som hon klippt ut ur en tidning, på ett stort papper. Runtomkring henne sitter hennes kompisar här på fritids, också de klippande och klistrande. Stämningen är koncentrerad och bara ett svagt sorl, ackompanjerat av ljudet av sax i papper, hörs när de berättar för varandra om sina idéer kring uppgiften: att göra kollage utifrån frågan ”Vilka är dina drömmar?” 

Barnen runt bordet går i första till fjärde klass i Ullångerskolan, en F–6-skola med omkring 80 elever som ligger på samma gård som fritids, mitt i det lilla samhället vid Höga kusten. En underbar skola att jobba i, tycker Marina Gyllander, som är lågstadielärare men för närvarande arbetar här på fritids. På långbordet som hon och eleverna satt ihop av ett gäng skolbänkar ligger sönderklippta tidningar, limstift, saxar och färgpennor. Då och då går någon elev bort till soffbordet för att bläddra i och klippa ur de tidningar, tidskrifter, tapetprover och böcker som ligger där.

– Jag har inte nån dröm, men jag kom på att när jag var yngre brukade jag fantisera om att man hade bilar i rymden, säger Oskar Nilsson som har kombinerat en bild av ett par astronauter med foton av bilar på sitt papper. Nu söker han efter en bild av ett svart hål.

Fem konstnärer deltar

Ledaren för workshopen, Axel Oberhoff, rycker på axlarna. Inte bryr han sig om ifall barnen hakar på drömtemat eller inte. Han struntar också i att en flicka inte alls nappar på detta med kollage, utan vill rita sin dröm – att ha det alldeles tyst omkring sig. Det viktiga är att de gör något, konstaterar han.

– Alla började direkt, det var kul! 

Axel Oberhoff är konstnär i Undrom, några mil härifrån, och en av fem konstnärer här i Västernorrland som blivit utvalda till det tvååriga projektet ”Konstpedagogik för fler”. Det går bland annat ut på att barn och unga i länet ska få uppleva och arbeta med konst tillsammans med verksamma konstnärer och att inspirera bildpedagogerna i länets kulturskolor.

Konstnären Axel Oberhoff, projekt­ledaren Jill Blomqvist och läraren Marina Gyllander.

Projektet leds sedan hösten 2021 av Jill Blomqvist, konstnär och konstpedagog boende i Kramfors. En av hennes uppgifter har varit att fungera som bollplank gentemot länets musik- och kulturskolor när det gällde bild och form. De som redan hade sådan undervisning i sitt utbud fick komma med önskemål om vad de skulle vilja utveckla, medan skolor som ännu inte undervisar i bild och form fick berätta vad de skulle behöva för att börja med sådan undervisning. 

Hon har också erbjudit kulturskolorna workshops, som den i dag, och anordnat en inspirationsdag för kulturskollärare. En av de kulturskolor som i dagsläget inte har undervisning i bild och form är den i Kramfors, dit Ullånger hör. Daniel Jonsson, skolans rektor, blev glatt överraskad över chansen att ge elever en workshop med en konstnär. Han och hans kollegium har i flera år känt att de skulle vilja dra i gång undervisning i bild och form och hade nyligen bestämt sig för att gå vidare med det.

– Jag satt i princip och skrev ansökan till Kulturrådet när Jill hörde av sig. Så det kändes helt rätt, workshopen blir som ett slags intro.

Hoppas på permanent verksamhet

I våras fick han veta att kulturskolan beviljats tillräckligt med pengar för att kunna göra ett försök i höst. Till en början i projektform på deltid, men med förhoppningen att kunna permanenta det hela så småningom. Han tänker sig att den bildpedagog som anställs delvis ska arbeta uppsökande, utifrån Kramfors kulturskolas grundideologi, som går ut på att alla barn har rätt att möta olika former av kulturyttringar.

En annan kommun som nappade på ”Konstpedagogik för fler” var Ånge, vars musikskola inte heller har undervisning i bild och form i dagsläget. Där såg man workshopen som ett sätt att visa sin ambition, inför att i nästa steg söka pengar för att bredda sin verksamhet. 

Först var Jill Blomqvist lite nervös för att erbjuda kulturskolorna besök av verksamma konstnärer som skulle hålla i workshops.

– Tänk om bildpedagogerna skulle tro att vi ville ta deras jobb. Men jag fick inga negativa reaktioner, alla har tyckt att det kan bli ett bra erfarenhetsutbyte och inspiration. 

En tanke var också att barnen skulle få möta ”riktiga” konstnärer, som faktiskt har konsten som jobb, och få insikt i att konstnärer inte bara målar tavlor. 

Bildämnet mer styrt i skolan

En annan tanke med projektet är att få till stånd ett samarbete mellan Region Västernorrland och kulturskolorna i länet. Ett nätverk för konstnärer som vill jobba konstpedagogiskt har också startats, för att förenkla för kulturskolor och skolor som vill möta verksamma konstnärer. 

I oktober avslutas projektet med ett seminarium för kulturskolechefer och kommunpolitiker.

– Sedan hoppas jag att de förstår hur viktigt det är med bildundervisning i kulturskolan och fortsätter att utveckla den, säger Jill Blomqvist. 

Sofia Björn och ­ Anastasia Tanurcova visar sina collage för läraren ­Marina Gyllander.

Läraren Marina Gyllander gläds över workshopen.

– I skolan är bildämnet styrt av läroplanen, så jag tycker det märks att barnen har behov av att skapa mer fritt. Hemma har de kanske inte tillgång till alla material och är rädda att det ska bli stökigt, säger hon.

Hon tycker det verkar bra att kulturskolan ska börja med bild- och formundervisning.

– Då kommer ju barnen få riktig handledning och fler sorters material, säger hon innan hon går och hämtar några kartonger från köket för att det ska gå att göra tredimensionella bilder, som Axel Oberhoff tipsat om.

En flicka tillverkar bums en bil genom att göra två hål i en låda och sticka ner benen i dem, medan Alma Thelin klistrar fast en porträttbild av fotbollsspelaren Pelé på en bit papp och får hjälp att fästa den. Hennes konstverk har nu också utvecklats så att en av de andra fotbollsspelarna fått ett nytt ansikte: Kalle Ankas. 

Och visserligen är min fråga ledande. Men om kulturskolan skulle börja med bild och form, skulle hon då vilja gå?

– Ja, det skulle jag!

Fem tips för kulturskolor som vill ge nya kurser

  1. Försök ta reda på om intresse finns, till exempel genom att vara med på föräldramöten, besöka platser där barn och ungdomar finns för att informera och starta dialog, kolla intresset hos redan befintliga kulturskoleelever.
  2. Kontakta andra kulturskolor i din region som redan har sådana kurser. Hur gjorde de?
  3. Börja med en eller ett par workshops med frilansande konstnärer för att kolla intresset hos barn och unga. Samarbeta med personer som är verksamma inom konstarten i din kommun. Låt det hela bli ett möte mellan unga och professionella. Sök bidrag till detta hos kommun eller region.
  4. Sök utvecklingsbidrag till kulturskolor från Kulturrådet.
  5. Undersök vilka aktörer utöver Kulturrådet som ger bidrag för att utöka kulturskolans kursutbud.

LÄS ÄVEN

Larmet: Kulturskollärare står inte ut längre

Lärarförbundets ilska mot katastroflönerna i kulturskolan

Debatt: Sluta bedöma oss kulturskollärare för vad vi INTE gör

Israelsson: Låt eleverna gå till kulturskolan under skoltid!