Idrottslärare bjuder upp till dans mot psykisk ohälsa

Idrotts- och psykologiläraren Erik Allard är trött på politiker som nickar engagerat och instämmer när någon pratar om vikten av att lyfta psykisk hälsa i skolan. För ingenting händer, upplever han. Nu har Erik Allard och hans kollegor kämpat för att få in psykisk hälsa i undervisningen sedan sex år tillbaka, både med temadagar och i psyko­logiundervisningen. Men alla elever läser inte psykologi, så för två år sedan beslöt sig några av idrottslärarna för att dra i gång det numera ständigt rullande projektet ”Dansa för livet” – som ett sätt att nå ut till hela skolan. I dag är flertalet av skolans lärare involverade i projektet.

– Dansen utgör startskotten för vårt arbete med psykisk hälsa, där alla skolans ettor dansar på skolgården under den internationella ”Suicidpreventiva dagen” i september. Syftet är att uppmärksamma det viktiga arbetet med att förhindra självmord, som är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar.

En drönarfilm på Youtube från förra årets dans visar hur hundratals elever i vita tröjor dansar runt till låten ”Fades Away” med Avicii på Polhemskolans skolgård en solig sommardag. Det blir otroligt effektfullt när alla gör samma rörelser.

Samma dag satte tvåorna upp anonyma citat i skolans alla korridorer, om vad som får dem att må bra: ”Jag mår bra av lugnet därför att det får mig att koppla bort verkligheten och samla kraft till de saker jag tycker är jobbiga i livet”, skrev en av eleverna.

Nu är förhoppningen att ”Dansa för livet-projektet” ska sprida sig runtom i landet. Och just i dag, i ett konferensrum i en bunkerliknande källare där vi inleder vårt möte, är Erik Allard och idrottslärarkollegan Mikaela Hilbertsson lite extra glada. Om några dagar lanserar de en webbsida som alla skolor kan ta del av, som med filmer och material beskriver hur de arbetar.

Erik Allard beskriver dansen som ett sätt att välkomna de nya eleverna och visa att Polhemskolan tar ett aktivt ansvar för psykisk ohälsa.

– Och dans är ju fantastiskt. Även om det kan finnas ett motstånd till en början så kan man känna att ”shit, det här skapade vi tillsammans och vad häftigt det kändes när vi gjorde det”.

Sedan följs dansen upp med samtal om psykisk hälsa på idrottslektionerna.

– Men då vill vi inte grotta ner oss alltför mycket i frågor om självmord och så vidare. I stället pratar vi om vad som får oss att må bra, utifrån elevernas perspektiv. Vad behöver vi göra för att se och stötta varandra och vad kan man göra om man behöver hjälp? säger han.

Mikaela Hilbertsson tror att det finns en poäng i att idrottslärarna är de som drar i gång arbetet mot psykisk hälsa, som sedan sprids i andra skolämnen. 

– Eftersom vårt ämne utgår från hälsa så blir det naturligt att lyfta olika delar som påverkar vårt mående. Och jag kan tänka mig att det kan vara lättare för idrottslärare att exempelvis prata om ätstörningar. Därmed blir det även mer naturligt för eleverna att vända sig till oss om de har problem, säger hon, stannar upp och konstaterar att lektionen med ettorna som går samhällsvetenskapsprogrammet börjar snart.

Inleder med linedance

Polhemskolan har ingen egen idrottshall så det bär av till en idrottsanläggning på andra sidan vägen. Här möts man av en doft av gummi. Det är en friidrottshall och hela lokalen är belagd med gummimatta. Eleverna tränger ihop sig på höjdhoppsmattan. Mikaela Hilbertsson frågar hur de mår och berättar att de ska inleda med dans, först line dance och sedan den redan inövade ”dansa för livet”-dansen.

Därefter ställer de upp sig på rad och börjar med att gå igenom stegen, med Mikaela Hilbertsson i täten:

– Häl, tå, cha cha cha. Häl tå, cha cha cha, och vänd!

Många skrattar, särskilt Erik Allard som inte har dansat den här dansen på länge.

När det blir dags för den andra dansen infinner sig en lite allvarligare stämning. Vissa verkar leva sig in i syftet med dansen.

Efteråt delas eleverna in i grupper om tre, och får öva på koordination med redskap. Eleven Noah Hedin tycker att det här projektet har bidragit till en hel del insikter. Han har kompisar som har varit deprimerade.

– Jag tycker det är bra, även om jag själv inte har varit deprimerad. Fast givetvis har man bra och dåliga dagar.

Han tror att det ständiga skärmtittandet är det främsta skälet till psykisk ohälsa.

– Våra hjärnor och kroppar är inte gjorda för att sitta och kolla på mobilerna. Genom tiderna har vi alltid kämpat för att överleva men nu är det så mycket tänketid.

Pratade öppet om stress och press

Heidi Hallbygård, Emma Nilsson Strandberg och Maya Leveen tycker att det är fint att man uppmärksammar de här samhällsproblemet tillsammans på skolan.

– I samband med dansen fick alla öppna sig och säga vad man själv tänkte om det här, och så pratade vi om vilken hjälp man kan få, om man behöver det.

De nämner skolpressen som en av de främsta stressfaktorerna för unga.

– Det kan bidra till att man kan hamna i det där mörkret.

Lisa Kron, Emilia Klingenfors och Nora Nagel är övertygade om att sociala medier är en orsak till att många mår dåligt. De är trötta på det ständiga jämförandet med andra.

– Folk visar ju bara upp sina bästa sidor och då tror man att det är så det är. Då vill man själv vara perfekt och tror inte att andra kan ha dippar, vilket sätter hög press, säger de.

Tyvärr går nog inte den utvecklingen att stoppa, men det är jätteviktigt att prata om det, konstaterar de.

Efter sommaren kommer de här eleverna få göra en djupdykning i de psykologiska mekanismerna bakom psykosomatiska besvär på psykologilektionerna, berättar Erik Allard.

– Då pratar vi om copingstrategier i syfte att ge eleverna verktyg att hantera olika problem och vad som kan vara orsaker till att man mår dåligt. 

Även en del engelsklärare är engagerade och låter eleverna problematisera kring lycka och olycka, om framgång och baksidan av det, genom att se dokumentären ”Avicii: True stories”.

Svårt få lärare att nappa

En annan målsättning är att få med sig ännu fler lärare. Det är den största utmaningen.

– Men det är ju inte så konstigt. Vi är olika som personer. Vissa kan nog känna att det blir för privat, andra kanske blir utmattade av känslan att inte räcka till i tunga samtal. Men främst handlar det nog om att man känner sig tyngd av de arbetsuppgifter man redan har, säger Mikaela Hilbertsson.

Dessutom pratar man inte om det här på lärarutbildningen, betonar Erik Allard.

– Det leder till att lärare inte känner sig förberedda inför de största utmaningarna vi har när man jobbar med barn och ungdomar.

Under senare tid har det pågått en debatt om att det är tid att införa psykisk hälsa som ett eget ämne. Vad säger ni om det?

– Det kan vara en lösning, men formen spelar egentligen ingen roll. Det vi behöver är tydligare styrdokument som vägleder oss i arbetet med att få in psykisk hälsa på schemat, så att vi alla, gemensamt, tar ansvar för de här frågorna. Utan styrdokument blir det här arbetet ett eldsjälsuppdrag, säger Erik Allard och fortsätter:

– Egentligen är det inte så svårt. Framför allt inte med tanke på att det finns goda exempel i våra grannländer där momentet psykisk hälsa är infört i styrdokumenten. Där finns det analyser som visar att det här ger ett gott resultat även rent prestationsmässigt. För att psykisk hälsa ska in i skolan måste vi kunna peka på att det även leder till goda skolresultat. Det säger en del om samhället.

LÄS ÄVEN

Pulshöjande projekt förbättrade resultaten i flera ämnen

Kroppsångest får många 12-åringar att skolka från idrotten

Forskare utmanar tävlingsnormen i idrotten

Skytte: Ett skadat finger är inget hinder för att delta på idrotten

Skytte: Omöjlig grupp fungerade när de fick leka med elden