Sandra Persson känner sig i bra form för ett arbete som snickare. Här tränar hon med kompisen Tova Nordén. I bakgrunden tränar Martin Stålhandske och Oscar Lagerlöf Kolmodin. Foto: Fredrik Karlsson
Han tar tag i elevernas allt sämre livsstil
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen
Reportage
Kondition, sömn och nöjdhet med livet. Det är några delar som ingår i Stjerneskolans hälsosatsning.
– Om det här förändrar elevernas livsstil på lång sikt så är vinsten stor, säger idrottsläraren Anders Knoph, som den här dagen låter byggeleverna träna balans och styrka.
Anders Knoph har arbetat som lärare i idrott och hälsa sedan 1992 på Stjerneskolan i Torsby. Han kan konstatera att eleverna i gymnasiet har fått allt sämre kondition och styrka.
– Generellt sett har jag märkt en nedgång i fysisk status. Vad det beror på vet jag inte. En orsak kan vara en passiv fritid med mycket skärmtid och annat. Nu under pandemin är också fritidsutbudet mindre med föreningsidrott.
När det gäller skolan har tillfällena till fysisk aktivitet minskat under hans läraruppdrag. I dag har han idrott och hälsa i årskurs 1 och 2. Vissa perioder är det en gång i veckan och andra veckor två gånger.
– Jag har också hört om gymnasieskolor som kör hela kursen på hundra poäng i årskurs 1. Förut hade vi friluftsdagar, temadagar om hälsa och skidresa till Trysil. Men det har vi inte längre. En orsak är att undervisningen inte får kosta något extra för eleverna.
Eleven: Mer motiverande
För att eleverna ska bli mer medvetna om sin hälsa och vilja förbättra den så använder Stjerneskolan ett webbaserat program – ”Bwell-metoden” – sedan snart två år. I programmet ingår fysisk, mental och social förmåga.
På dagens lektion är det dags för de fysiska testerna för treorna på bygg- och anläggningsprogrammet. De går till olika stationer där planscher visar hur övningarna ska gå till. Det är rörlighetstester, styrketester för över- och underkroppen samt tester för motorik och balans.
Sandra Persson har valt att göra situps, stretcha och utföra en balansövning där hon står med ett ben på en kloss.
– Det gick bra, säger hon efter passet.
Ett mål som hon har satt upp tidigare är att röra på sig mer.
– Jag går mycket och jag rör mig en hel del i vardagen så det fungerar bra. När jag var yngre spelade jag fotboll men sen fick jag skador.
Hon gillar hälsosatsningen på skolan
– Det är mer motiverande än att bara köra på med idrott.
Stjerneskolans hälsoverktyg
Bwell-metoden har utvecklats av Acki Wästlund, som är idrottslärare och beteendevetare. Tidigare hette metoden FMS (Fysisk, Mental och Social).
Metoden kan användas både i skolor och för anställda på olika företag. Syftet är bland att annat att skapa motiverade elever och anställda samt en god hälsa och stressfri miljö.
När skolor använder metoden så bildas en styrgrupp med skolsköterska, idrottslärare och en representant från varje arbetslag.
Verktyget kostar 250 kronor per elev för Stjerneskolan, som har 375 aktiva elever i programmet. ”Egentligen är det en billig investering jämfört med mycket annat i skolan. Och om det förändrar elevernas livsstil på lång sikt så blir det en stor vinst.”
När det gäller kondition kan eleverna till exempel välja coopertest, steptest eller gångtest.
De får ett värde och bestämmer själva om de vill satsa på att förbättra sig. De får också ett svar på om de befinner sig i en riskzon eller friskzon utifrån ett hälsoperspektiv.
– Det gäller för alla områden som ingår, till exempel sömn, kondition och upplevd hälsa, säger Anders Knoph.
Rörlighetstester samt tester för motorik är några av dagens övningar. Här är Martin Stålhandske vid en av stationerna medan hans lärare Anders Knoph har koll i bakgrunden. Foto: Fredrik Karlsson
Utifrån de olika testerna gör eleverna en så kallad livsstilsplan med mål inom tre områden som de vill förbättra. De ska också ange hur de ska nå målen, när och varför.
Samarbetar med yrkesläraren
Anders Knoph har inte tillgång till elevernas svar eller mål.
– De kan bjuda in mig eller annan lärare om de vill ta upp någon del. Jag kan också vägleda dem med olika delar som hur de ska förbättra sin kondition eller andra områden. Det är då det blir lite verkstad.
Han får alltid samlad statistik på klassnivå och skolnivå och kan där jämföra utvecklingen från läsår till läsår.
En effekt av resultaten är att bygg- och anläggningsprogrammet har satt in fysisk aktivitet en timme i veckan under tiden för yrkesämnen. Det berättar Örjan Perdersen, som är yrkeslärare på programmet.
– Vi har simning, innebandy, gym eller andra fyspass. Det gör vi för att eleverna är sämre tränade nu än förr. Vi märker att eleverna blir trötta vid tvåtiden på eftermiddagen så därför är det viktigt att träna upp konditionen. Vi ser förbättringar nu efter ett år med hälsosatsningen, säger Örjan Pedersen.
Generellt sett har jag märkt en nedgång i fysisk status. En orsak kan vara en passiv fritid.
Han har arbetat som yrkeslärare i 19 år. Att eleverna var mer tränade tidigare tror han bland annat berodde på att de var aktiva i fotboll och andra idrotter.
– Förut spelade alla fotboll, nu spelar de tv-spel.
"Generellt sämre kondition"
Örjan Pedersen har tidigare arbetat på byggen, men trots att arbetlivet har moderniserats sedan dess tror han att det är få som orkar jobba som byggnadsarbetare fram till 65-årsåldern.
– När jag jobbade vägde en cementsäck 50 kilo, i dag kan man få den på 20 kilo. Och visst har vi hjälpmedel men det är ändå tungt att klara sig inom yrket till pension.
Idrottsläraren Anders Knoph ser en viss skillnad på hälsostatus mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.
Idrottsläraren Anders Knoph och yrkesläraren Örjan Pedersen arbetar för att eleverna ska nå sina hälsomål och vara förberedda för yrkeslivet. Konditionsövningar görs både i idrottsämnet och under lektionerna i yrkesämnen. Foto: Fredrik Karlsson
– Eleverna på yrkesprogrammen har generellt sett sämre kondition till exempel. Vi har bygg, fordon, industri, vård och omsorg. Alla de programmen kräver fysisk aktivitet för att förbereda sig för arbetslivet.
Är det känsligt att påpeka det för eleverna?
– Det beror på hur man lägger fram det. Man kan berätta att det många gånger är krävande yrken. Jag kan berätta för eleverna hur det var när jag jobbade extra som undersköterska i Norge. Det är tunga lyft, tidsmässig press och det har nog inte blivit bättre. Och inom byggbranschen jobbar man ofta under ackord, svarar Anders Knoph.
Inte betygsgrundande
Han har inte fått kännedom om att någon elev har blivit ledsen över att ha lite sämre resultat. Han möter inte heller motstånd till att göra de fysiska testerna.
– Testerna är inte betygsgrundande utan eleverna gör dem för sig själva.
Anders Knoph tycker att han får in flera kunskapsmål inom idrottsämnet genom att använda programmet Bwell. Några delar är hälsobegreppet, fysisk kapacitet och kost. Hälsosatsningen har också gett en liten nytändning i jobbet.
Läraren Anders Knoph och eleven Martin Stålhandske kollar på skärmen. I programmet ska eleverna göra en livsstilsplan med tre olika mål. Foto: Fredrik Karlsson
– Som idrottslärare kan det vara lätt att falla in i att aktivera i stället för att undervisa. En fördel med vårt verktyg är att eleverna kan koppla kunskaperna till sig själva. Det är skillnad på det och att säga att alla ska springa ett varv i skogen. Eleverna får ju betyg utefter sina förutsättningar och hur de kan resonera om idrott och hälsa. Jag fick däremot betyg på hur många armhävningar jag kunde göra på en minut.
Under distansundervisningen har det gått förhållandevis bra att arbeta med hälsoverktygen. Eleverna har till exempel fått planera fem stycken pulshöjande tillfällen.
– Med distansundervisning har det blivit mycket stillasittande och liggande arbete. Därför tycker jag att det är viktigt att de kommer i rörelse. Många elever har fått ökad medvetenhet tack vare vårt hälsofrämjande verktyg. Och det lyfter idrottsämnet.
LÄS ÄVEN
Därför idrottar tjejer med utländsk bakgrund mindre
Så skapar du ett tillitsfullt klimat på idrotten
