Kolrosning, eller kaffegraffiti som Jögge kallar det, innebär att man färgar in karvsnittet med kaffepulver och linolja. Foto: Bild Gates (Per Björklund och Philip Tolgén)/Natur och kultur
Slöjdguru ger uråldrig teknik ett uppsving
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen
Praktiska tips Gör en ”tag” i smörkniven eller testa kaffegraffiti! Slöjdaren Jögge Sundqvist beskriver det mångtusenåriga karvsnittets historia och inspirerar till moderna uttryck i sin nya bok.
Skureut, det är vad slöjdaren och träslöjdskonstnären Jögge Sundqvist skulle vilja kalla den folkliga slöjdteknik han nu gett ut en hel bok om. Men traditionen är gammal och begreppet karvsnitt, troligen från tyskans kerf som betyder kurva, är vedertaget så han rättar sig i ledet. Och ska vi hålla oss till rätt benämningar så torde ”träslöjdsguru” vara en mer korrekt beskrivning av Jögge Sundqvist själv, efter att ha varit den svenska träslöjdens frontfigur under flera decennier.
Boken ”Karvsnitt” är Jögge Sundqvists tredje bok. Här går han igenom de fem olika grundteknikerna som finns inom den folkliga slöjdens mönsterskärning. Med tydliga bilder, beskrivningar och kapitelindelningar är det en gedigen handbok som placerar den skurna mönstertraditionen i både sin historia och samtiden.
– När du lärt dig de fem grunderna kan du göra vad du vill! Jag uppmuntrar till att titta på gamla mönster och omforma dem till något som är nytt och eget. Det är det jag gör och det jag vill inspirera andra till!
"Som en 'tag' i graffitin"
I boken lär Jögge Sundqvist ut det han kallar ”skureutgreppet”, det vill säga hur man ska hålla kniven för att få maximal styrka och kontroll. På så sätt kan man processa fram de mönster som gör föremålet unikt. Att dekorera sina föremål med karvsnitt är ett sätt att skapa relationer, både till föremålet och till den som kanske får det som gåva.
– Med ett skuret mönster laddar du föremålet med en personlig signal. Det är som en ”tag” i graffitin, det är din hand som lämnat ett avtryck, ett monogram, en hälsning – ett minne. Den som ser, får och använder föremålet kommer alltid att ha en relation till det och till dig. Det är hela slöjdens kärna: vi smyckar för att kommunicera. Jag tror vi är svältfödda på den typen av föremål i vår kommersiella värld där man kan ersätta det mesta genom att köpa nytt. Men är det handgjort så är det alltid något mer, så funkar slöjd.
Borde finnas en genetisk tatuering
Jögge Sundqvist menar att träslöjden i skolan kan locka eleverna att känna sig fria, inte minst karvsnittet. Som lärare kan man till exempel introducera kolrosning, eller kaffegraffiti som Jögge kallar det, då man färgar in karvsnittet med kaffepulver och linolja. Det är ett kul sätt att hålla traditionen levande och i utveckling.
– Folk har gjort saker med händerna i minst 25 000 år. Det borde finnas en genetisk tatuering i oss som gillar att hålla på med händerna. När eleverna förstår att om de lär sig en viss teknik så kan de nästan göra vad de vill sedan: gör något till någon du tycker om, förvandla en pinne till en magisk stav med hjälp av karvsnitt – det är ren lycka!
Fem handfasta tips
- Se till att ha vassa knivar.
- Köp in lindämnen, skönt att skära i.
- Visa eleverna, ge exempel och låt eleverna testa – de är ofta snabba på att lära sig!
- Introducera trenden ”kolrosning”, en gammal teknik som är stor i hipsterkretsar i USA just nu och som innebär att man färgar in sitt träsnitt med kaffepulver och linolja. Vackert och effektfullt.
- Berätta för eleverna att vi i Sverige internationellt sett är duktiga på slöjd. Det ger en stolthet och blir en morot att lära sig mer.
Källa: Jögge Sundqvist
LÄS ÄVEN
Profilen försiktigt positiv till NP i slöjd
