Så kan bild- och mattelärare dra nytta av varandra

Terrie Warren arbetar på estetiska programmet på Vasaskolan i Gävle och har skrivit sin masteruppsats om samarbete mellan bild och matematik.

Bildämnet arbetar ofta ämnesövergripande med ämnen som svenska, historia och samhällskunskap – men sällan med matematik. Det vill bild- och medieläraren Terrie Warren ändra på.
– Jag tror att det skulle hjälpa många estetiskt inriktade elever som har svårt för matte.

Terrie Warren arbetar på estetiska programmet på Vasaskolan i Gävle. Hon har just skrivit sin masteruppsats om samarbete mellan bild och matematik vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. 

Med hjälp av djupintervjuer med fyra bildlärare och fyra matematiklärare på estetiska programmet på fyra olika skolor i Mellansverige ville hon få svar på frågan: Finns det en potential för ämnesövergripande samarbeten mellan era ämnen?

Svaren både förvånade och gladde henne:

– Alla var i varierande grad positiva till tanken. Och de tyckte att det var synd att inte mer görs för att skapa förutsättningar för sådana samarbeten. 

Finns fördelar även för bildämnet

I sin uppsats redovisar hon internationell forskning ”som visar att elever som arbetar med matematik genom konstnärliga uttryck presterar bättre och får högre betyg”. Men den omvända frågan är mindre utforskad: presterar eleverna bättre i bild med hjälp av matematik?

– En av mina intervjuade lärare menade att ”matematik har mer nytta av att ta in bildämnet än tvärtom”. Detta kan förstås skapa en obalans i hur fördelaktig ämnesintegrering upplevs i de olika ämnena.

Men både hon själv och hennes intervjuade bildlärare tror att där finns fördelar att dra även för bildämnet. 

– Bägge ämnena handlar i hög grad om både kreativitet och problemlösning. Och om kommunikation.

Ämnesintegrering mellan bild och matematik på gymnasienivå är ovanligt i Sverige, men förekommer i andra länder, berättar hon.

– En del försök har till exempel gjorts i Finland. Och i Japan är det relativt vanligt, men då främst i de lägre åldrarna. 

En av hennes intervjuade matematiklärare såg tydliga kopplingar mellan bildkursen animation och matematikens ämnesinnehåll, bland annat digital modellering. Det finns samband mellan ämnena vad gäller ”formgivning, komposition och proportioner”. 

Har gjort ett eget test

Terrie Warren har gjort ett eget test, än så länge utan att blanda in elever. Inom ramen för kursen digitalt skapande har hon med hjälp av den räta linjens ekvation utformat ett skotskrutigt mönster i programmet Geogebra, ett program som normalt används i matematikämnet. 

– Sedan stoppade jag in resultatet i Photoshop där det var en del att göra både matematiskt och konstnärligt för att få till mönstret. Jag tror att våra bildelever skulle tycka det vore spännande att få den här utmaningen. 

Här är mönstret Terrie Warren utformade i Geogebra.

Hon ska inom kort presentera vad de gör i bildämnena för sina lärarkollegor i matematik på Vasaskolan – samtidigt inser hon att hindren är många för att få till ett organiserat samarbete. 

Finns praktiska hinder

I sin uppsats listar hon just de mest centrala hindren som hennes intervjupersoner tar upp: brist på planeringstid, olika undervisningsmetoder och en föreställning att matematik inte skulle vara ett kreativt ämne. 

– Men det är helt fel! Matematik handlar inte bara om att traggla siffror och memorera kunskaper.

Ett ytterligare hinder som hennes intervjuade matematiklärare lyfter fram är bildelevernas många gånger bristfälliga kunskaper i matematik.

– Det är just därför som jag vill slå ett slag för mer samarbete mellan ämnena! Jag tror att det skulle leda till att fler av mina elever skulle bli intresserade av matematik och förstå vad de kan ha ämnet till.

LÄS ÄVEN

Därför stärker musik det matematiska tänkandet

Matteläraren: De praktisk-estetiska ämnena borde få mer tid

Dubbel glädje när slöjden är på riktigt

Idrottsläraren om övningen som gör alla elever aktiva

Så trycker teorin undan praktiken