Så får du eleverna att göra smartare val i slöjden

Slöjdlärarna Louisa Asplund, Hanna Skarelius och Marita Olsson-Hvid har genomfört ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Att eleverna ska kunna motivera sina val av material och tekniker är av allra största vikt i slöjdämnet, vilket framgår i läroplanen. Men hur får man dem att lära sig det? Det har tre slöjdlärare försökt att ta reda på, i ett praktiknära forskningsprojekt.

Sällan fylliga motiveringar

Slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid har undersökt hur man kan utveckla undervisningen för att få eleverna att bli bättre på att motivera sina val.

– Av erfarenhet vet vi att det sällan blir särskilt fylliga motiveringar. Ofta svar i stil med: ”Jag gillar den tekniken, den är snygg eller svår …” Därför ville vi prova olika metoder för att träna dem på att verbalisera sina ställningstaganden, säger textilläraren Hanna Skarelius.

Ett framgångsrecept

Den bästa metoden visade sig vara den de kallar för ett ”kooperativt arbetssätt med strukturerade övningar”.

– Slöjden är ju ganska individuell per tradition. Ambitionen var att få eleverna att samarbeta mer genom att skapa ett kollaborativt och kooperativt klimat i klassrummet, där alla ska vara med och bidra och diskutera.

En kooperativ elevuppgift

I ett av projekten fick eleverna designa t-shirts med hjälp av applikation, broderi eller textiltryck. Arbetet inleddes med frågorna: Vilken teknik vill du använda för att dekorera t-shirten? Varför? Och varför väljer du bort de andra teknikerna? Efter en demonstration fick de göra provlappar med de olika teknikerna.

– Sedan genomfördes gruppdiskussioner om för- och nackdelar. När slutsatserna hade sammanfattats i helklass ombads eleverna svara på de tre inledande frågorna igen, individuellt.

Mer genomtänkta motiveringar

Det blev tydligt att det här arbetssättet bidrog till att fokus skiftade från färdig
produkt till själva processen.Eleverna kom fram till slutsatser som att ”broderi passar för att få fram små detaljer” och att det kan vara svårt att få fram de färger som man hade tänkt sig med hjälp av applikationer.

– Även om de skriftliga svaren inte alltid blev mer utvecklade så märktes det att eleverna gjorde mer genomtänkta val i sina slöjdarbeten.

Källa: Artikeln ”Genomtänkta val kräver träning – en studie av slöjdundervisning som främjar reflekterande arbetssätt” av Hanna Skarelius, lärare i slöjd på Grimstaskolan, Louisa Asplund, lärare i slöjd på Bromstensskolan och Marita Olsson-Hvid, lärare i slöjd på Bagarmossen Brotorps skolor (alla tre skolorna ligger i Stockholm). Forskningen genomfördes med stöd av Stockholm teaching & learning studies (STLS).

LÄS ÄVEN

Debatt: Eleverna blir smartare när de arbetar med händerna

Slöjdguru ger uråldrig teknik ett uppsving

Hennes uppgift tar slöjden in i framtiden

Slöjdparet som utmanar förlegade roller