Hkk-läraren: Mycket mer än att baka kladdkaka

Magnus Myrberg är lärare i hem- och konsumentkunskap och SO-ämnen på Kunskapsskolan i Enköping och medlem i Lärarförbundets nya hkk-nätverk. Foto: Oskar Omne/Pär Johansson

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Praktiska tips Det är svårt att hinna med allt som ryms i detta viktiga hållbarhetsämne. Det säger Magnus Myrberg i Lärarförbundets nätverk för hem- och konsumentkunskap.

Björn Andersson

1 dec 2020

Magnus Myrberg. Foto: Pär Johansson

Vilka stora utmaningar finns det för ämnet?

– På en del skolor har hem- och konsumentkunskap och även andra praktisk-estetiska ämnen inte så hög status. Om ämnet har låg status på en skola så kan det bli svårt att arbeta tematiskt tillsammans med kollegor i andra ämnen, säger Magnus Myrberg, lärare i hem- och konsumentkunskap och SO-ämnen på Kunskapsskolan i Enköping.

Vilka svar ges i nätverkets nya enkät?

– Många lärare i ämnet har för tajt schema. För kort tid mellan lektionerna gör det stressigt att förbereda och efterarbeta. Det skiljer också mycket i hur långa undervisningspass man har, vilket skapar olika förutsättningar.

Blir eleverna besvikna när det ingår en hel del teori i hem- och konsumentkunskap?

– Det finns en stark förväntan från elever, föräldrar, kollegor och skolledare att det är ett praktiskt ämne där eleverna har roligt och nästan får ett avbrott från skolan. Det kan vara kämpigt för oss lärare att stå emot detta. Ämnet är så mycket mer än att baka kladdkaka. Vi har en etisk kompass i ämnet och övar eleverna i medvetna val. Hem- och konsumentkunskap handlar mycket om hållbar utveckling. Ska vi lösa hållbarhetsfrågorna så kan till exempel inte kött till maten vara den dominerande normen.

Är det ovanligt med män som undervisar i hem- och konsumentkunskap?

– Man kan säga att det har varit ännu mer ovanligt. Första gången män kunde utbilda sig till dåtidens hushållslärare var 1962. Jag gissar att det nu är cirka tio procent män. En rektor sa till mig under min praktik: ”vad söt du är i ett förkläde”. Så en del fördomar finns nog kvar.

Några resultat från enkäten

Synpunkter från Lärarförbundets nätverk i hem- och konsumentkunskap. Totalt har 366 lärare svarat på enkäten.

Cirka 18 procent känner att ämnet definitivt har låg status.
Cirka 40 procent anser att till exempel matematiklärare är mycket mer uppskattade.
De lärare som arbetar heltid med årskurs 7–9 känner sig mest stressade. Minst stress känner de som jobbar deltid enbart med årskurs 6.
Lärarna brottas med flera ramfaktorer. Timplanen ger eleverna lite tid i ämnet och de få timmarna fördelas på olika sätt på olika skolor.
Undervisningsgrupperna är ofta stora, inte sällan för stora i relation till hur salarna är utformade.
De flesta lärare anser inte att de ekonomiska resurserna är ett problem för utformningen av undervisningen. Två av tre lärare anser att pengarna räcker till om man planerar väl, men två av tio lärare får inte budgeten att räcka till för basundervisningen.
Många lärare upplever vardagen som stressig, med känslor av otillräcklighet. Det är kort om tid mellan lektionspass. Det är svårt att få vikarie.
De flesta lärare ser ett behov av ämnet även i gymnasieskolan.