Egen köksträdgård lyfter hkk-undervisningen
Praktiska tips Vad äter vi? Och varifrån kommer ingredienserna? Med en köksträdgård på skolgården kan hem- och konsumentkunskapslärare lättare besvara frågorna.
En som vet är Cecilia Hedman som lyckades få ett stipendium för att inrätta en köksträdgård på Turebergsskolan (F-9) i Sollentuna.
– När barnen själva får vara med och så ett frö och se det växa får de en helt annan förståelse för råvarornas ursprung.
När bidraget från Sollentuna energi- och miljö, SEOM, på 10 000 kronor kommit började hon rensa ogräs, ta bort buskar och planera för köks- och blomsterträdgården.
– Jag fick stöd av skolledningen. De tyckte själva att den delen av skolgården saknade energi och var rätt så eftersatt.
Många lärare såg möjligheter
Vid terminsstarten i höstas planterades rabarber, hallon, blåbär och jordgubbar liksom kryddor och blommor. Vid invigningen av ”Tures trädgård” presenterade Cecilia Hedman projektet för lärarkollegiet och eleverna.
– Responsen var väldigt positiv. Många av mina kollegor såg direkt möjligheten att få in trädgården i sin undervisning.
Hur kan de andra ämnena använda en skolköksträdgård?
– På biologin kan man studera pollinering, på engelska kan man träna växters blommors namn, på fritids kan man plocka lavendel och sy doftpåsar, på NO kan man ta del av olika växters cykler från frö till frukt. Listan kan göras lång.
Men det är förstås på lektionerna i hem- och konsumentkunskap som trädgården använts allra mest. De har redan lagat mat på den vintersådda spenaten. Och inom kort finns mycket mer att tillgå: potatis, morot, rödbetor, tomater, gurka, fänkål, luktärtor, rosenskära, hongunsros och mycket mer.
– Elevernas medverkan vid odlingen ökar chanserna att de blir mer intresserade av vegetariska alternativ i kosten.
Spännande start på ämnet
Skolans femteklassare förbereder sig redan inför nästa års hem- och konsumentkunskap.
– De har fått förodla gurkplantor som vi sedan ska plantera ut. Det blir en spännande start på ämnet.
Köksträdgården hjälper också eleverna att inse vikten av att agera hållbart och ta ansvar för miljön. Självfallet finns kompostering på schemat: grönsaksavfall blandat med kompostströ blir till näringsrik jord och lakvattnet blir till näringsrikt vatten att vattna med.
– På så sätt får eleverna ta del av hela kretsloppssystemet.
Så hur vanligt är det med köksträdgårdar på landets skolor? Kartläggningar saknas, men det är ingen vild gissning att de blivit fler till antalet med tanke på den allmänna vurm för odling som uppstått i pandemins kölvatten.
Många hkk-lärare är sugna
För en dryg vecka sedan ställde Cecilia Hedman frågan i en Facebookgrupp för hkk-lärare: "Har ni köksträdgårdar på era skolor?" Elva svarade ja – men mångdubbelt fler svarade att de är intresserade av att börja odla.
Men en del är tveksamma inför arbetsbördan och tidsåtgången. Och några ställer frågan: Hur får man får köksträdgården att överleva under sommaren.
– Låt sommar-fritids vattna, så gjorde vi, svarar Cecilia Hedman.
LÄS ÄVEN
NO-lärarens odlingar får hela skolan att växa
Måttlig hkk-glädje efter Skolverkets nya timplansbesked
