Larmet: Krympta skolbudgetar slår hårt mot musiken
Musiklärarna Hanna Enbom, Erik Ravn och Carolina DiMaria vittnar om hur nedskärningarna slår hårt mot deras ämne.
Nedskärningar
Söndertorkade gitarrer, trasiga strängar, tejpade gitarrställ och obrukbara hörlurar. Skolornas besparingar gör att musiklärare får det ännu tuffare att klara det löpande underhållet av sina instrument.
– Jag har tagit med både piano och trummor hemifrån för att undervisningen ska kunna fungera, säger musikläraren Carolina DiMaria.
Hon drog nyligen igång en tråd på Facebook som visar att många musiklärare fått krympta budgetar för underhåll på senare år. Några berättar att de fått noll kronor i år.
Flera drar sig för att framträda med namn, men utöver henne själv har ytterligare två musiklärare gått med på att berätta för oss på Ämnesläraren om sin nuvarande situation.
Musikläraren Hanna Enbom är ansvarig för inköpen till musikundervisningen på Arnö skola i Nyköping. Med totalt 320 elever i årskurs 3–6 och en årsbudget på 5 000 kronor blir det knappt 16 kronor per elev.
– Nu behöver jag exempelvis byta strängarna på våra gitarrer, där går i stort sett hela min budget. Såklart gör jag som många av mina musiklärarkollegor och prioriterar de strängar som går av för stunden.
Gitarrerna torkar sönder
Gitarrerna har de ärvt från kommunens kulturskola.
– De är gamla och börjar torka sönder.
Samtidigt håller hennes gitarrställ på att falla ihop, flera av dem är tejpade.
– Men nu går det inte längre att ställa några gitarrer i dem.
Själv har Hanna Enbom en relativt välutrustad musiksal, men flera av hennes kollegor i kommunen får ibland köra runt instrumenten mellan hemklassrummen då deras salar delas med andra. De har ett nätverk ihop och har uppmärksammat kommunledningen om läget.
– Till sist har vi fått respons, skolchefen vill att vi nämner en summa som vi behöver för de mest akuta sakerna. Jag upplever att min skolledning gärna vill tillgodose min och andra lärares olika behov, men att budgeten är alldeles för snäv. Tidigare fick jag pengar till inköp av nya pallar från en budget ämnad för inventarier på skolan.
Knappt fyra kronor per elev
Hon talar om ett ständigt ”trollande och pusslande” för att få undervisningen att fungera. Samma bild ger Erik Ravn, musiklärare på Kungsfiskareskolan i Klippan (åk 3–6). I år får han en budget på 1 000 kronor, knappt fyra kronor per elev.
– Jag brände nyligen halva budgeten på en specialsladd till el-pianot.
Han har varit ett år på sin nuvarande skola, resurserna har krympt på senare år när han jämför med tidigare arbetsplatser. Det gör att samarbetet mellan lärare i praktisk- estetiska ämnen blir ännu viktigare.
– Trä- och metallslöjdläraren har till exempel gjort plektrum åt oss av spillplast. Och en elev i femman har slöjdat träplektrum hemma.
Erik Ravn har förståelse för att skolorna måste spara när tiderna är sämre.
– Det kan vara så att vi får ta en större smäll än andra ämnen. Men jag har instrument och kan bedriva undervisningen, det är nog en av anledningarna till att mitt ämne inte prioriterats nu. Och ledningen är förmodligen inte omöjlig om jag skulle behöva en mindre summa till något akut.
Upplever du att synen på ert ämne skiljer sig från synen på andra ämnen?
– Det varierar nog väldigt mycket från skola till skola. Men visst får vi oftare höra vad man ska ha musikämnet till.
Och då svarar du?
– Att musiken är fullkomligt central för oss människor. Första rytmen hör vi i mammas mage, dementa kan få minnet tillbaka med hjälp av musik. För att inte tala om den svenska musikexporten som hade varit omöjlig utan musikundervisning och kulturskolor.
Tar med instrument hemifrån
Carolina DiMaria själv – som också är krönikör här i Ämnesläraren – undervisar i årskurs 1–9 på Margarethaskolan i Knivsta. Hennes budget för inköp och underhåll ligger på 30 kronor per elev och år. Det räcker inte långt.
– I musiksalens hörlurar hör man numera bara på ett öra, men det kommer ta tid att byta ut samtliga hörlurar i och med att pengarna ska räcka till mycket.
Hon menar att utomstående inte alltid inser hur mycket som går åt till löpande utgifter till sånt som strängar, plektrum, adaptrar, trumstockar, maracas och så vidare. För att få undervisningen att flyta – och slippa pressen att inte klara alla arbetsmoment – har hon tagit med en hel del saker hemifrån.
– Det stora digitala pianot är mitt. Och jag har tagit med fyra elevpianon, djembetrummor, 20 par trumstockar, maracas, claves, hörlurssplitters, capon och ytterligare en del saker.
Är det vanligt att musiklärare tar med så mycket hemifrån?
– Jo, tyvärr, jag har pratat med flera kollegor som gör detsamma.
Hon drar parallellen till ett annat yrke:
– En snickare skulle aldrig acceptera att vara utan både hammare och såg på jobbet.
Gör du bedömningen att andra ämneslärare har lättare att få grönt ljus för sina inköp?
– Svårt att veta, men jag tror att om en NO-lärare saknar glasbägare skulle denne knappast nekas att köpa nya.
Måste hela tiden prioritera
För musiklärare, menar hon, handlar det ofta om ”en kamp för varje utgift”.
– Det är skillnad på att ha en budget som möjliggör att man bygger upp en sal och sedan underhåller den, mot att ha en så snäv budget att man alltid måste prioritera bort inköp. Eller så tvingas man välja det billigaste, vilket leder till att man ofta måste byta ut till exempel hörlurar som inte håller längre än ett läsår.
Samtidigt som hon skulle önska att musikämnet får mer resurser, har hon förståelse för skolledarnas situation.
– De önskar också att det fanns mer pengar att dela ut till ämnena, men den möjligheten finns inte idag.
Inget nytt problem
Det finns inga färska rikstäckande studier över resurserna till skolornas musikundervisning, men tidigare rapporter vittnar om att problemen funnits länge.
2011 publicerade Skolinspektionen rapporten ”Musik i grundskolan – är du med på noterna rektorn?” där man granskat musikundervisningen i 35 grundskolor. Där ger man ”inte en generell bild av musikundervisningen i grundskolan, men resultatet är i linje med tidigare undersökningar”. Några av slutsatserna:
- Kvaliteten i musikundervisningen varierar mellan skolor och även inom skolorna.
- Vid en del av skolorna har eleverna inte tillgång till instrument eller lokaler som är anpassade för musikundervisning.
- Musikläraren är oftast ensam på skolan, samtidigt som ämnet sällan diskuteras i de kollegiala sammanhangen.
- Eleverna får i liten utsträckning möjlighet att använda ny teknik som exempelvis datorer med sequencerprogram för musikskapande.
2015 gjordes ett examensarbete vid Musikskolan i Malmö med rubriken ”Musikundervisning i en städskrubb – en studie om musiklärares yttre ramar, hinder och möjligheter”. Där hade författaren fått enkätsvar från 94 musiklärare från olika delar av landet. De viktigaste resultaten:
- 46 procent av dem anser att de inte har tillräckligt med resurser för att kunna genomföra den musikundervisning som krävs att tillmötesgå kunskapskraven.
- Det är framför allt är fyra faktorer som påverkar musikundervisningen: tillgång till utrustning, utrymmesbrist, gruppstorlek och ledarstöd.
LÄS ÄVEN
Bildläraren: Bättre arbetsvillkor i gruvan än i många klassrum
Skenande matpriser – då tar hkk-lärare med råvaror hemifrån
