Så gör han musikskapandet tillgängligt för alla
Göran Nikolausson förespråkar undervisning där eleverna får möjlighet att utveckla sin förståelse för skapandeprocessens olika faser. Foto: Oskar Omne
Musik Som ung var han hårdrockaren vars konserter lockade en publik på 35 000 personer. Efter 15 år som lärare blev han läroplansnörd och ansvarig för ett rikstäckande skolprojekt. Göran Nikolausson har många tankar kring musikskapande och motivation.
På 1990-talet hade KGB spaning på Göran Nikolausson och hans bröder. De spelade i hårdrocksbandet Charizma och turnerade runt i världen, bland annat i USA, Storbritannien, Tyskland, Polen och Estland – som fortfarande var en del av Sovjet. Deras raka hår hade förvandlats till lockigt och de magkorta jackorna var försedda med fransar.
– Vi skrev en låt som heter ”Join hands” som handlade om vänskapen mellan Sverige och Estland som blev väldigt populär. Då förstod jag vilken betydelse musik kan ha på människor, och har man en publik på 35 000 personer vill säkerhetstjänsten ha koll på om upphovsmännen har som mål att uppvigla folket, säger Göran Nikolausson och berättar att låten spelades på tv i samband med att Estland blev självständigt.
Göran Nikolausson
Ålder: 56 år.
Bor: I Växjö.
Yrkeserfarenhet: Arbetat som musiklärare i 19 år, på Sandsbro skola i Växjö.
Favoritmusik: All musik med bra melodier.
Övrigt: Verksamhetsansvarig för ”Make Music Matter!” som drivs av Linnéuniversitetet, Tim Bergling Foundation och Signatur – insamlingsstiftelse för musikfrämjande. Några av verksamhetens samarbetspartners är Sveriges kommuner och regioner, Stim, Soundtrap by Spotify, NE och ABBA The Museum. Skolor som deltar i projektet får tillgång till verktygen ”Soundtrap by Spotify”, en digital musikstudio på nätet. Och ”Wahzaa”, en plattform med musikstämmor och loopar.
I dag utbildar han musiklärare på Linnéuniversitetet och är verksamhetsansvarig för det nationella nätverket ”Make Music Matter!”. Nätverkets verksamhet består av flera delar.
– Dels är det en plattform där akademi, skola, musik- och kulturbranschen samverkar med det omgivande samhället för att sprida kunskap om musik, dels är det ett projekt som riktar sig till lärare ute på fältet, berättar han.
Psykisk hälsa i fokus
I dag deltar cirka 500 skolor i nätverkets projekt.
– Vår ambition är att demokratisera musik som uttrycksform och kommunikationsmedel för unga. ”Make Music Matter!” delar med sig av digitala musikverktyg som inte kräver en så lång startsträcka för att komma i gång, säger Göran Nikolausson.
Arbetsmaterialet består även av originalfilerna till några av artisten Aviciis låtar. Ett av projektets syften är att få eleverna att reflektera kring psykisk hälsa, med utgångspunkt i Aviciis liv och psykiska svårigheter. Men framför allt att ge eleverna insikter i musikens positiva inverkan på vårt välbefinnande.
– Vi vill ge unga ett musikaliskt självförtroende och en tro på att de kan delta i samhällets kulturliv. Avicii skapade slagkraftiga melodier och är en stor förebild för många. Han har visat att det inte behöver vara så svårt att komponera digital musik, säger han.
Tanken är att eleverna ska få möjlighet att göra något eget med hjälp av Aviciis originalfiler, remixa och lägga till egna spår. Det finns även ett entreprenöriellt och yrkesförberedande perspektiv i det hela.
För mycket bedömning och betyg
Göran Nikolausson var med och utvecklade läroplanen, Lgr11. Likt många andra tycker han att kunskapskraven kanske var alltför detaljerade i Lgr11 och att det var för mycket fokus på bedömning och betyg.
– Samtidigt tror jag att man behöver se de nya bedömningskriterierna i ljuset av kunskapskraven i Lgr11. Annars blir det väldigt godtyckliga bedömningar och då finns det en risk att betygen inte blir likvärdiga. Men i sin helhet tycker jag att de nya kriterierna bidrar till ett större fokus på undervisning och elevers lärande i stället för bedömning.
Görans två tankar
- Många lärare undviker musikskapande i grupp. Man tycker det är svårt att betygsätta och att veta vem som har gjort vad. I stället tenderar man att mäta ”det enkla och mätbara”, exempelvis spelförmågan – som inte alltid är det som är viktigast att mäta.
- Genom att låta varje elev göra en självvärdering där eleven får berätta om arbetsprocessen, sin uppfinningsförmåga och hur hen utnyttjar förebilder, är det fullt möjligt att få en heltäckande bild av elevens insats i musikskapandet. Det visar även forskning.
LÄS ÄVEN
Musiklärare, hur påverkar gruppstorleken din undervisning?
Därför stärker musik det matematiska tänkandet
