Så tar han filmprojektet in i framtiden

Oscar Behn instruerar Felicia Werjefelt som läser tredje året på samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och ­kommunikation. Foto: Fredrik Jalhed

Han undervisar eleverna, eleverna undervisar honom. Medieläraren Oscar Behn älskar att ta del av elevernas perspektiv och av nya trender – särskilt när de arbetar med filmproduktion.

När Oscar Behn började arbeta som lärare för 16 år sedan såg han, i mångt och mycket, sig själv som en kunskapsauktoritet. I dag ser han pedagogik som ett slags samtal, baserat på en tvåvägskommunikation mellan honom och eleverna.

– För mig är det viktigt att hålla koll på vad som händer utanför skolans värld, ur de ungas perspektiv. Världen förändras hela tiden och med hjälp av den kunskapen kan jag förbättra min undervisning, säger Oscar Behn som är lärare i historia, samhällskunskap och medieämnen på Bäckängs­gymnasiet i Borås.

Moderniserar kursinnehållet

Och det här blir extra påtagligt i arbetsupp­giften ”Tv-projektet” där eleverna får göra egna tv-program – från ax till limpa. De har full koll på Youtube- och Tiktok-kändisar som gör filmer i olika programformat, och som kan bidra med uppdaterade lärdomar.

Medieläraren Oscar Behn drar nytta av elevernas moderna blickfång. Foto: Fredrik Jalhed

– Det här filmprojektet är ett försök att modernisera kursinnehållet. Alla mina elever kommer inte fortsätta inom medievärlden. Men allt fler tidningar, myndig­heter och företag sänder olika typer av filmmaterial och då kan eleverna få med sig de färdig­heterna in i andra yrken, säger han.

Arbetet inleds med en genomgång i teori samt en kortfilmsövning – där de förhoppningsvis lär sig vilka tabbar man ska undvika. Sedan blir det dags att dra i gång och producera ett eget program utifrån en existerande förlaga vars innehåll kan formas utifrån elevernas eget intresse. Eleverna delas in i grupper och tilldelas ett program. Det kan vara alltifrån nöjes-, ­kaféprogram och talkshower till nyhets- och teknikprogram.

– De får inte kopiera programmet rakt av. Tanken är att de ska låna idéer och göra sina egna versioner. Alla grupper får en egen genre. Då blir det mycket roligare och lättare att göra sin egen version.

Oscar Behn

Ålder: 42 år.

Bor: Borås.

Uppvuxen: Kungälv och Göteborg.

Undervisar i: Historia, samhällskunskap, journalistik, reklam, information, mediekommunikation och medieproduktion.

Fritiden: Spelar klarinett i Hemvärnets musikkår.

Därför älskar jag att vara lärare: ”För att jag alltid lär mig någonting nytt, ofta från någon som tänker i perspektiv som är nya för mig

Alla måste testa allt

Det är många praktiska faktorer att ta hänsyn till när man producerar ett tv-program, konstaterar Oscar Behn. Hur gör man ett bra manus? Vad händer om man filmar i motljus och vilken blir effekten när man växelverkar mellan olika kameravinklar?

– Men det handlar även mycket om dramaturgi, kroppsspråk, ordval och vilka kläder som passar i sammanhanget.

En grundregel i proj­ektet är att alla måste testa allt. Alla måste göra research, filma, klippa och vara med i programmet, åtminstone en liten stund. Den största utmaningen för många av eleverna är just det – att agera framför kameran.

– De som inte har scenvana känner förstås störst skräck. Men efter projektet är det ofta de som fått ut mest av det här arbetet. Jag har märkt att de som vanligtvis inte vågar stå framme vid tavlan plötsligt börjar tala öppet inför klassen.   

Projektet i åtta steg

Så här går processen till:

  1. Inled med en genomgång om ­intervjuteknik, skillnad på reklam
    och information, mediejuridik, enklare inspelningsteknik och hur olika
    typer av kroppsspråk och ordval kan uppfattas av tittarna.
  2. Informera om att eleverna ska skriva en individuell arbetsrapport, där de ska analysera sitt arbete.
  3. Utrusta grupperna med en till två systemkameror. Vissa elever använder även mobiltelefoner.
  4. Låt eleverna göra en enkel kortfilm på cirka 3–5 minuter och öva på att växla mellan olika kameravinklar, skapa ett förståeligt händelseförlopp och på att klippa.
  5. Dra lott om vilket program de ska utgå ifrån. Eleverna ska inte kopiera ett program, de ska låna idéer och göra en egen version.
  6. Tänk på att programmen, cirka 8 ­minuter långa, inte ska kräva för mycket rekvisita. Då kan det bli för svårt att genomföra.
  7. Avsluta med filmvisning och redovisning.
  8. Arbetet brukar pågå under 2,5 månader.

LÄS ÄVEN

Därför får många barn aldrig lära sig att sjunga

Lindgren: Så fick jag eleven att övervinna alla hinder

Idrottslärarens filmer inspirerar till rörelsepauser

DiMaria: Kreativiteten väcks inte om vi bara nöter