Eleverna klär legogubbar med känslor
Klara Viklund tycker att den här uppgiften är bra på flera sätt. Bland annat för att den går att genomföra under en lektion. ”Det kan vara lätt att halka efter för vissa elever då man nästan alltid jobbar i flera lektioner med ett projekt, men så blir det inte här.” Foto: Henrik Bodin
Lektionstipset Textilläraren Klara Viklund låter sina nior göra moodboards med temat känslor för att få dem att inse betydelsen av inspiration i en kreativ process. Associationerna flödar och resulterar i en stor mängd legogubbar, klädda i känslor.
När textilläraren Klara Viklunds nior vill jobba med klädsömnad har de ofta en ganska precis bild i huvudet på vad arbetet ska mynna ut i – målmedvetet men också en aning problematiskt, enligt Klara Viklund. Då uteblir en viktig fas i skapandeprocessen, menar hon. Nämligen reflektioner kring vad man inspireras av och hur idén har vuxit fram. Men nu har hon kommit på en uppgift där man håller sig kvar vid just det momentet lite längre, totalt 75 minuter.
– Det här var lite av en spontanidé som råkade bli jättebra. Utgångspunkten är känslor, som eleverna får arbeta med i tre olika steg. Syftet är att få dem att förstå vikten av inspiration, säger Klara Viklund som arbetar på högstadieskolan Läroverket i Hudiksvall.
Därför valde hon lego
Uppgiften består av tre steg, men eleverna är alltid ovetandes om nästkommande steg. När steg tre är avslutat har de gjort en dräkt till en legogubbe uppritad på ett papper.
Först går Klara igenom hur man gör en moodboard på en dator och vad det är för något – ett slags collage som syftar till att visualisera en idé.
Därefter har eleverna tio minuter på sig att själva göra en moodboard, utifrån en valfri känsla.
– Här är det viktigt att eleverna förstår att tiden är begränsad och att de ska hålla sin känsla för sig själv, trots att de inte vet varför, förklarar Klara Viklund.
Klara Viklund
Namn: Klara Viklund.
Bor: Hudiksvall.
Ålder: 40 år.
Familj: Man och son.
Utbildning: Textillärarutbildning på Umeå universitet.
Fritid: Läsa, pussla och baka.
Älskar: ”När elever ’fastnar’ i sitt arbete och inte vill avsluta lektionen. När de ber om att få ta med sig arbetet hem så att de kan fortsätta … Då har min undervisning gjort sitt jobb.”
Litteraturtips: ”Sy 10 nya modeplagg”, av designer Ann Ringstrand.
Klara Viklund. Foto: Henrik Bodin
När de är färdiga med sin moodboard får de var sitt A5-ark med legogubben på.
– Jag valde motivet legogubbe eftersom den är könsneutral, inte ”verklig” och för att nästan alla har en relation till lego. I det här skedet påminner jag eleverna om att de inte ska glömma bort att färger, former och material ska passa med deras känsla.
Sedan öppnas skåpen i textilsalen och eleverna får tillgång till allt material som finns. Den som vill ha hårt material får hämta det i träslöjden.
– Här brukar jag uppmuntra dem att våga leka med materialen, att legogubbarna inte behöver vara perfekta eller se verkliga ut.
”Så mycket känslor att man exploderar”
Det sista momentet sker i helgrupp. Eleverna får titta på varandras gubbar och gissa vilken känsla klasskamraterna har utgått ifrån samtidigt som eleven själv får förklara vad kläderna symboliserar. Klara Viklund berättar om ett exempel – en kille som valde känslan ”ofrivillig ensamhet”.
– Han gjorde en svartklädd person med metallnålar och förklarade att det skulle symbolisera ensamhet. Byxorna hade ett blankt material som symboliserade att man är skör i sin ensamhet.
En annan elev arbetade med röda färger för att framställa känslan ”arg”. Gula byxor och en röd tröja med en eld mitt på magen: ”Det är så mycket känslor att man exploderar”, sa eleven.
Uppgiften i tre steg
Så här gör man …
Steg 1 (10 minuter) Förklara vad en moodboard är och ge eleverna tio minuter på sig att göra en egen, utifrån den känsla de har valt. Viktigt – eleverna ska hålla ”sin” känsla för sig själv.
Steg 2 (45 minuter) Eleverna får ett A5-ark med konturerna på en legogubbe som ska kläs i material som illustrerar deras känsla. Tydliggör gärna att de får gå utanför ramarna och låta fantasin flöda. Ingenting är fel.
Steg 3 (15 minuter) Samlas i helgrupp och låt eleverna gissa vilken känsla de olika legogubbarna är tänkta att förmedla. Låt upphovsmannen berätta hur hen har tänkt, varför de har valt dessa material och uttryck.
Obs: Se till att eleverna förstår att de har begränsad tid på sig. Uppgiften passar bäst i årskurs nio då eleverna vågar uttrycka sig lite mer.
Läs mer på Lektionsbanken: Formge legofigurens känsla.
LÄS ÄVEN
Söderberg: Varför pratar du inte om faktakunskaper i slöjden, Edholm?
”ToK-slöjdarna” prisas för sitt arbete med att förädla skräp
Här får slöjdlärarna fortbilda både händer och hjärna
