Musikläraren: Så kan vi läsa mer – i alla ämnen

Larmen om elever som numera knappt orkar läsa långa texter har duggat tätt en längre tid. Vad kan vända utvecklingen?

Åsö grundskola i Stockholm bestämde sig för tre år sedan att göra något radikalt åt saken. Uppdraget gick till den forskarutbildade musikläraren Jonas Asplund som nu leder skolans ”undervisningsutvecklande insatser”.

– Jag var övertygad om att det skulle gå att göra mer för att stimulera läsningen. Man det gällde att hitta nya arbetssätt och metoder för att nå målet.

Läsförmågan ett ansvar för hela skolan

Första året gjorde han en forskningsöversikt över läsförståelseforskning samt planerade för den praktiska implementeringen tillsammans med ledning, specialpedagog och it-pedagog.

Andra året införde de läsperioder i alla ämnen för årskurs 7 till att börja med samt organiserade workshops där lärare jobbade med läsförståelseövningar över ämnesgränserna.

Nu under det tredje året har läsperioderna utökats till alla årskurser och omfattar tre veckor, två gånger per termin. Det innebär att ett inslag av läsning då ska ingå i alla ämnen kopplat till det ämnesspecifika innehåll de jobbar med under lektionerna.

– Att förstärka elevernas läsförmåga är ett ansvar för hela skolan, för alla ämnen. Läsning är ju ett sätt att både befästa och fördjupa ämneskunskaper.

Var det lättast att införa läspassen i texttunga ämnen som SO och NO?

– Ja, där tedde det sig mest naturligt, men utmaningen i dessa ämnen är att hitta fler lässtrategier som fungerar för att öka variationen.

”Åh, nej, ska vi läsa här också!”

Jonas Asplund betonar att man måste använda olika ”modaliteter” i undervisningen.

– Läsning är en viktig modalitet, men behöver kombineras med andra. Syftet med läsningen är att bredda de modaliteter som läraren har tillgång till i sitt ämne: skriva, lyssna, läsa, göra. Hela kroppen och alla sinnen behöver vara inblandade i lärandet.

Men ni bestämde er också för att införa mer läsning även i praktisk-estetiska ämnen. Kontroversiellt, eller?

– Det var och är en större utmaning. Lärarna är rädda för att förlora den dyrbara tid de har till praktiska övningar och befarar att det blir ett ”teoretiserande” av deras ämnen. Och elever kan komma in i klassrummet och utbrista: ”Åh, nej, ska vi läsa här också!”

Men Jonas Asplund konstaterar att lässatsningen trots allt gått över förväntan. Han själv integrerar numera läsning i undervisningen under hela terminen, så här kan till exempel hans genomgångar av trumspel se ut:

– Eleverna börjar med att läsa en text om spelteknik på trummor och instruktioner för notation av grundläggande trumkomp. De testar att utföra trumkompen motoriskt på sina knän utifrån beskrivningen. Sedan kan jag räta ut missförstånd, fördjupa förståelsen och förklara musikspecifika begrepp.

Sparar tid och ger fördjupning

Det har visat sig att elevernas kunskaper i trumspel har satt sig på ett annat sätt, när de fått växla mellan teoretiskt innehåll och praktik.

– Det innebär att jag inte behöver lägga lika mycket tid på att repetera instruktionerna på lektionen veckan därpå, i stället kan vi fördjupa och ta praktiken vidare.

Att inkludera läsning i praktisk-estetiska ämnen gynnar också elever som har lätt att ta till sig information genom läsning.

– Därmed kan också de hitta en ingång till ämnet.

Ännu vet man inte om satsningen bidragit till att eleverna blivit bättre läsare, det ska utvärderas i vår.

LÄS ÄVEN

Noveller tar plats i hkk-ämnet

Så får man in teorin i praktiken i idrott

Musiklärarens låtar får kunskapen att sätta sig

Musikläraren låter känslorna sätta tonen

Hennes läroböcker gör musiklärarna mindre ensamma