Mothugget: Att slopa ombytet löser inga problem
Lärmiljö Alexander Skytte, lärare i idrott och hälsa, tycker att ombyte och duschning bör vara frivilligt. Läraren Anders Jonasson är av motsatt åsikt. Här berättar han varför.
Ämneslärarens artikel om slopat ombyte och duschning i samband med idrotten blåste i förra veckan liv i en fråga som debatterats flitigt av såväl lärare, föräldrar, elever som annan skolpersonal under lång tid. I artikeln hävdade idrottsläraren Alexander Skytte att omklädningsrummet är en onödig källa till otrygghet. Han hänvisade även till forskning som visar att en stor del av frånvaron börjar på idrotten: Det kan hända många obehagliga saker i ett omklädningsrum, konstaterade Skytte.
Anders Jonasson på Nyhamnskolan i Höganäs är av annan åsikt. Hans elever deltar alltid och är alltid ombytta bortsett från om de är skadade, berättar han. Dessutom är det väldigt lite stök vid ombytet på hans skola.
– Jag tror inte att en stängning av omklädningsrummet löser några problem. Det är riktigt att studier visar att frånvaro i skolan ofta börjar på idrotten, men här gäller det att inte dra enkla slutsatser. Det handlar oftast om elever som mår dåligt av andra orsaker. Det är inte idrotten eller det som händer i omklädningsrummet som är grundproblemet, det är mycket mer komplext än så, säger Anders Jonasson som undervisar i årskurs 1–6.
Om ombytet upplevs som besvärligt eller obehagligt är det de vuxnas ansvar att se till att åtgärda det, poängterar han.
– Vi lärare behöver kontinuerligt arbeta med rutiner och prata om hur man beter sig mot varandra. Och om vad man gör och inte får göra i ett omklädningsrum, från förskoleklass och uppåt. Precis som man gör med regler och rutiner i skolsalen och på rasterna.
Ombyte blir naturligt
Att få en kommentar om sin kropp kan kännas oerhört mycket värre än andra taskiga kommentarer, och få stora konsekvenser, menar Alexander Skytte.
Anders Jonasson förstår och är med på den tanken.
– Så ska det ju inte vara. Men också här handlar det om att arbeta förebyggande från att de är små. Om en vuxen är med vid ombytet, gör det till något naturligt och sätter tonen för hur det ska vara trevligt i omklädningsrummet så har eleverna med sig när de blir äldre.
På hans skola har man alltid personal i omklädningsrummet i årskurs F–3. Uppstår strul i äldre åldrar så återinförs ”vakter”.
– Dessutom har vi idrottslärare vårt kontor mellan omklädningsrummen, med dörr ut till båda sidor, så vi hör allt som händer där inne även i de äldre åren. Jag och min kvinnliga kollega passerar också genom omklädningsrummen på var sin sida varje gång vi går in och ut från lektionerna och då blir man också närvarande där på ett naturligt sätt även hos de äldre. Man kan stanna till och snacka lite, peppa eller skoja lite.
Sedan berättar han att han är väldigt tydlig med att det som händer på lektionen inte får följa med in i omklädningsrummet. Det stannar och reds ut i salen och när man går ut så släpper man detta. Det är han stenhård med.
– Det kan annars vara en källa till bråk. Kanske uppstod det en konflikt under lektionen. Det ska inte diskuteras vid ombytet. Enbart positiva saker får sägas i omklädningsrummet.
Anders Jonasson tror att det är viktigt hur omklädningsrummen är planerade. Dels ska de vara rymliga och fräscha och dels ska det finnas duschbås och allra helst ett par bås försedda med dörrar.
– Det här är någonting man kan driva med skyddsombud och elevskyddsombud ifall omklädningsrummen är gamla och icke ändamålsenliga. Då är det en arbetsmiljöfråga att de byggs om.
Prestationen påverkas
Han är själv skyddsombud på skolan och drev den frågan för drygt 15 år sedan. När de inte fick gehör från fastighetsförvaltningen gjorde han en skrivelse till kommunen och skrev att alternativet var att vi stänger omklädningsrummen och gör en anmälan enligt paragraf 6:6A till Arbetsmiljöverket.
– Då blev det fart på dem och vi har nu bra möjligheter till ombyte efter en stor ombyggnation. Det blev också en ny uppfräschning 2017. Man kan göra skillnad om man driver detta.
En ytterligare viktig anledning till dusch och ombyte är prestationsaspekten, enligt Anders Jonasson.
– Det är svårt att utföra exempelvis redskapsgymnastik iklädd tajta jeans eller kjol. Vid utomhusidrott kanske en elev inte vill smutsa ned sina vanliga kläder. Elever kanske inte heller ger hundra procent på grund av att de inte vill svetta ner sina kläder, säger han och fortsätter:
– Då påverkar det prestationen. Jag vill inte att mina elever ska behöva tänka på det och då behövs det funktionella kläder.
Han tycker också att proceduren bakom ombytet ger en signal att ”nu kör vi, nu ska vi ha idrott”, lite som när man sätter på sig matchdräkten inför en fotbollsmatch.
Därför är en av reglerna att eleverna på Nyhamnsskolan lånar idrottskläder om de har glömt dem hemma.
– Vi har ett stort utbud av skor, handdukar och kläder som vi tvättar på hemkunskapen. Så är det från årskurs ett, så eleverna vet att glömda idrottskläder inte är en ursäkt. De brukar själva komma och säga till om det har glömt att ta med sig ombyte.
LÄS ÄVEN
Slopat ombyte gav högre närvaro och minskat stök
Så förenar hon sina två ämnen – matte och idrott
