Siffror: Varannan praktisk-estetisk lärare är obehörig

Om man bara ser till andelen ämnesbehöriga lärare bland landets heltidstjänster är det lätt att luras – med ett sådant mått ligger lärare i praktisk-estetiska ämnen ungefär på snittet.

Men vi har valt att titta närmare på Skolverkets statistik vad gäller samtliga tjänstgörande lärare – och då är situationen en helt annan (se faktaruta under artikeln). Ämnena bild, musik, slöjd och hem- och konsumentkunskap ligger i botten (endast idrott och hälsa hävdar sig).

Allra värst i bild

Hur såg det ut för tio år sedan? För slöjd och hkk var situationen ännu värre då, i dessa ämnen går trenden trots allt åt rätt håll. Men för musik och bild är det precis tvärtom. Allra värst är det för bildlärarna: För tio år sedan utgjorde andelen behöriga knappt 47 procent, nu har andelen sjunkit till under 40. Orsak? Bristen på attraktiva tjänster.

– Jag har tittat på tjänster här i Skåne, berättar Janet Ericsson. På fyra månader har jag bara hittat fyra heltidstjänster!

Det är även ont om tjänster på typ 50 eller 60 procent, det vanliga är snarare 20 eller 30.

– En del behöriga försöker pussla ihop tjänster på olika skolor, men jag förstår verkligen om de ger upp och låter bli att söka dessa tjänster.

Bildläraren: Satsningen har slagit fel

Att situationen förvärrats över tid beror i hög grad på den nya möjligheten för lärare i fritidshem att bli behöriga i ett till ämne. Många har då valt bild.

– Det var en god tanke att ge dem denna möjlighet, men det har slagit fel. Det har ställt fritidslärare mot ämneslärare på ett olyckligt sätt, säger Janet Ericsson.

Vad som ofta händer är att en fritidslärare får den där tjänsten på 40 procent – och sedan fyller man på med klasslärare som inte alltid är behöriga i ämnet.

– Det handlar ofta om grundlärare som är duktiga på att teckna och då tycker skolledningen att man hittat en fiffig lösning.

Bildlärarna är upprörda, de understryker vikten av att eleverna får en vettig undervisning om den ström av bilder som numera möter dem dagligen. Janet Ericsson samlade in synpunkter från några kollegor i Bildlärarnas riksförening, bland annat Linda Leib: ”Högutbildade bildlärare står arbetslösa medan lågutbildade får tjänsterna. Det cementerar idén om att alla kan ta bildämnet för det kräver ingen kunskap.”

Musikläraren: Få rimliga tjänster

Vad gäller den låga andelen behöriga musiklärare är förklaringen till stor del densamma – det finns för få rimliga tjänster. Ämneslärarens krönikör, den erfarna musikläraren Carolina DiMaria, beskriver en olycklig win-win-situation för skolor och verksamma musiker:

– När en skola anställer en musiker som lärare på deltid får man dit en musikkunnig person – och musikern kan dryga ut sina inkomster med intäkter från lärarjobbet.

Problemet, menar hon, är att musikern oftast saknar pedagogisk utbildning.

– De är skickliga musiker, kan vara duktiga med barn, bra på att bonda, men de är inte lärare. Musiklärarutbildningen är förberedande och fördjupar olika pedagogiska perspektiv.

Ledsamt att det krävs ett ämne till

Carolina DiMaria tror att ytterligare en förklaring till den låga andelen behöriga musiklärare är arbetsförhållandena.

– Vi har ofta undervisning i helklass och det är ont om såväl fungerande salar som instrument och utrustning. Det gör det inte bara mindre lockande att söka tjänster som musiklärare, det gör också att behöriga musiklärare lämnar yrket.

Tvåämneskombinationen har bidragit till att andelen behöriga lärare trots allt inte sjunkit ännu mer.

– Men det är ledsamt att en högutbildad musiklärare ska behöva läsa in ett ämne till för att kunna få en heltidstjänst eller för att orka med yrket, säger Carolina DiMaria.

Källa: Skolverket

LÄS ÄVEN

Kritik när musik och bild bara växer på lågstadiet

Edholm vill se ändrat fokus i de praktisk-estetiska ämnena

Flera vinster när elevernas arbeten visas upp

Slöjdlärarens motoriklarm gav nationell debatt