Tre lärare om nya kursplanerna i praktisk-estetiska ämnen

Elina Larsson, hem- och konsumentkunskaps­lärare, Täby:

1. Hur har den nya kursplanen påverkat ditt arbete?

– De nya betygskriterierna underlättar och ger större möjligheter till en mer summativ bedömning. Nu har ämnets centrala innehåll utökats och stärkt ämnets roll som både teoretiskt och praktiskt processämne, men timplanen har inte utökats. I dagsläget är det en utmaning att undervisa alla delar i ämnets centrala innehåll.

2. Har den förenklat arbetet på något sätt?

– Ja, läraren ges större möjlighet att planera utifrån ämnets centrala innehåll. Men ändringarna innebär även att vi får en extra utmaning att klargöra bedömningspraxis både för eleverna och vårdnadshavare. Vikten av undervisning inom ekonomi och konsumentkunskap lyfts upp i Lgr22, vilket är samhällsmässigt angeläget och efterfrågat.

3. Finns det något du skulle vilja förändra?

– Nej, inte i kursplanen. Däremot behöver vi fler timmar för att ­garantera undervisningen inom de grundläggande vardags­kunskaperna och för att eleverna ska lära sig att driva ett välfungerande hushåll om allt ifrån praktiska metoder, hälsosamma måltider och konsumentlagstiftning till hur man fattar ekonomiskt och miljömässigt medvetna beslut.

Helene Kåberg, trä- och metallslöjdslärare, Sollentuna:

1. Hur har den nya kursplanen påverkat ditt arbete?

– Som alltid när det kommer en ny kursplan behöver man noggrant läsa in sig på de nya formuleringarna. Vi har diskuterat kursplanerna ingående i vår kommungemensamma slöjdlärargrupp. I och med det har jag också uppdaterat och justerat min undervisning och mina uppgifter, även om det inte var så stora ändringar i slöjdämnets kursplan.

2. Har den förenklat arbetet på något sätt?

– Ja, den numera sammantagna bedömningen gör att jag kan låta olika delar i bedömningen väga olika tungt utifrån upp­giftens karaktär, innehåll och hur jag lagt upp undervisningen. Kraven på utvärdering har också tonats ner och det är mer fokus på reflektion och själva görandet. Det känns som en bra utveckling som gynnar eleverna.

3. Finns det något du skulle vilja förändra?

– Jag tycker att det är bra att den inte är så detaljstyrd, att det är upp till läraren att planera utifrån olika gruppers behov, intressen och tidigare kunskaper. Lgr22 bygger på att läraren kan sitt ämne och planerar så att alla elever får möta det innehåll som de har rätt till.

Helena Appelros, musiklärare, Västerås:

1. Hur har den nya kursplanen påverkat ditt arbete?

– Nu ska den sammantagna bedömningen av vad eleven visat vara underlag för betyg, och sämre insatser ska inte dra ner det. En del tror att det riskerar att leda till betygsinflation, men det oroar inte mig. Nu känner jag mig inte bunden vid en avprickningslista utan kan fokusera mer på att se hur eleverna behärskar förmågorna.

2. Har den förenklat arbetet på något sätt?

– Progressionen mellan stadierna har förtydligats, det är bra. I lågstadiet ska de exempelvis lära sig instrumentens namn och indelning. I sexan får de lära sig om i vilka ensembler instrumenten spelas och i högstadiet hur de spelas i olika genrer. Det är bra att analysen kommer i senare stadier, teori ska ses som ett stöd till det praktiska.

3. Finns det något du skulle vilja förändra?

– Nu har vi tre betygskriterier, tidigare hade vi elva och jag är lite rädd att rektorer enbart läser betygskriterierna och inte det centrala innehållet. Då finns det en risk att de börjar tolka musikämnet som att det inte är så mycket att göra, och att ämnet får ännu mindre plats i schemat. Barn och unga behöver musik. Det hjälper dem att utveckla sin koncentration, fin­motorik, kreativitet och samarbetsförmåga.

LÄS ÄVEN

Musikämnet ska återerövras med nya kursplanerna

Därför blir hon provocerad av kreativitetshetsen i slöjden

Bildläraren vill få eleverna att släppa taget

Larsson: Bra när eleverna sätter ord på sina smakupplevelser