Tre lärare om hur kulturskolan kan lyfta
Anna Marsh, Göran Lindström och Catrin Johansson delar med sig av sina upplevelser som kulturskollärare.
Panelen Vad krävs för att kulturskolan ska lyfta? För att ta reda på det frågade vi tre kulturskollärare vad som fungerar och vad som inte fungerar i dagsläget.
Anna Marsh, danslärare, Kulturskolan Stockholm
Anna Marsh
Vad är bäst med att arbeta som kulturskollärare?
– Friheten att lägga upp arbetet utifrån elevernas egna önskemål. Och att vi jobbar med konstnärligt lärande som inte behöver förhålla sig till kursplaner och bedömningskriterier. Hos oss har vi lyxen att kunna skapa professionella föreställningar med hjälp av kostym- och teknikassistenter, vilket gör att det känns ”på riktigt”.
Vad är svårast?
– Vi ser elevernas enorma potential och vill leverera, men resurserna motsvarar inte ambitionsnivån. I Stockholm upplever vi en stor distans mellan beslutsfattare och det som händer på golvet, vilket har lett till ett minskat förtroende mellan personal och den högsta ledningen.
Är det ett tufft arbete?
– Det blir lätt många sena kvällar och helger. Här behövs en ordentlig årsplanering så att man kan identifiera arbetstoppar, för att från början planera in avlastning och lugnare perioder. Det dåliga löneläget bidrar också till att man kan känna att vårt arbete inte är lika värdefullt. Den synen behöver utmanas och ändras, vi är viktiga!
Göran Lindström, verksamhetsansvarig och tidigare gitarrlärare, Kulturskolan Ragunda
Göran Lindström
Vad är bäst med att arbeta som kulturskollärare?
– Att få arbeta med något som man själv tycker, och vet, är roligt och utvecklande. Den stora friheten inom kulturskolan i Sverige är att man inte har några direkta styrdokument eller krav på ”bedömning” av eleven. Målen för eleverna är högst individuella, alla måste inte in i samma fålla, vilket är underbart.
Vad är svårast?
– Kulturskolan är ju inte en lagstadgad verksamhet så vi står på ett bräckligt fundament i den kommunala organisationen. Särskilt vid besparingskrav, då sneglas det ofta åt kulturskolans håll.
Är det ett tufft arbete?
– I och med att kulturskolan inte är en lagstadgad verksamhet skapas en osäkerhet över tid. Det påverkar bland annat kulturskollärarnas självförtroende och leder till att de ibland inte vågar ha visioner och ta den plats de förtjänar.
Catrin Johansson, tvärflöjts- och orkesterlärare, Kulturskolan Lidingö
Catrin Johansson
Vad är bäst med att arbeta som kulturskollärare?
– Att få möta elever, följa deras utveckling och lära ut det jag brinner för. Men också att samarbeta med olika instrumentgrupper och andra konstformer samt att få komma ut och spela med eleverna på exempelvis äldreboenden.
Vad är svårast?
– Vi har för lite tid med eleverna och det är givetvis svårt att kombinera arbetstiderna med familjeliv när man har yngre barn. Samt lönen! Det är också svårt att avancera utan att byta jobb. Och eftersom lärarna ofta stannar kvar så blir det inte så mycket ruljangs eller också är tjänsterna små.
Är det ett tufft arbete?
– Ja. Ibland är ljudnivån hög och vissa lokaler i skolor är inte alltid anpassade till musikundervisning eller antalet spelande elever. Jag använder ofta öronproppar. Jag behöver även träna på min fritid för att hålla kroppen stark. Arbetet består ofta av statiska positioner, så det är bra att stretcha mycket.
LÄS ÄVEN
Het debatt om kulturskolan i riksdagen
Kulturskolan har svårt att nå nya elevgrupper
Debatt: Kulturskolan måste satsa mer på teater och drama
Avgiftsfritt för vissa när kulturskolan når nya elevgrupper
