Politiker tar strid för kulturskola på skoltid

Det som gjort frågan aktuell på senare år är ett par beslut från Skolinspektionen om vitesförelägganden till kommuner som fortsatt att låta elever gå till kulturskolan på skoltid. En av kommunerna är Sävsjö där Fredrik Håkansson (KD) upprörs över Skolinspektionens tolkning av skollagen:

– Vi håller inte med om att ändringarna i lagen från 2010 skulle innebära en skärpning. I förarbetena framgår att beviljande av kortare ledighet fortfarande är en fråga för rektorn att avgöra.

Skolinspektionens beslut om vitesföreläggande gällde också grannkommunerna Habo och Gislaved, vilket har lett till att alla tre Smålandskommunerna upphört med kulturskola på skoltid. Även andra kommuner i landet, som ännu inte fått vitesförelägganden, har slutat eller överväger att sluta med det på skoltid.

Sätter press på regeringen

Men nu vill Sävsjö, Habo och Gislaved att regeringen tittar närmare på frågan. En skrivelse, som även Vaggeryd står bakom, ska i dagarna skickas till utbildningsdepartementet.

– Regering och riksdag har tidigare slagit fast att ”tillgänglighet till kulturskolan ska främjas”. Men den här tolkningen av lagen går tvärtemot den ambitionen. I Danmark kan rektorn avgöra om en elev får spela ett instrument på skoltid, varför kan det inte vara så i Sverige också?

Men varför kan inte eleverna gå till kulturskolan efter skoldagens slut?

– Det fungerar kanske för barn i städerna, men inte för oss på landsbygden. Skolbussen kan inte vänta på elever som ska till kulturskolan. Och de bor för långt bort för att kunna komma tillbaka till skolan senare på dagen.

Om man ger grönt ljus för att gå och spela piano på skoltid så kan väl elever som vill träna fotboll säga att de har samma rätt?

– Det är inte ovanligt att skolor ger ledigt flera dagar för läger eller andra fritidsaktiviteter. Jämför det med de två skoldagar som det handlar om sammanlagt under ett helt läsår om man har en musiklektion i veckan.

"Viktigt för självförtroendet"

Fredrik Håkansson tycker inte heller att man kan likställa kulturskolan med fritidsverksamhet, kulturskolan borde mer ses som en del av elevens utbildning. Och han understryker vikten av att kunna uppmuntra barn som har fallenhet för kulturskapande aktiviteter:

– Det kan vara väldigt viktigt för självförtroendet, vilket i sin tur kan stärka dem i andra ämnen, säger Fredrik Håkansson.

Han menar därtill att ett permanent förbud för kulturskola på skoltid kan göra det svårare att rekrytera utbildade musiklärare till kultur- och musikskolorna framöver.

– Om musikläraryrket på så sätt blir mindre attraktivt finns en risk att färre väljer den utbildningen.

De småländska kommunernas kampanj har redan fått stöd utanför länet. I förra veckan uppmanade utbildningsberedningen vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) regeringen att ”tydliggöra vad som gäller”.

Skolministern: En fråga för schemaläggarna

I en intervju med beredningens ordförande Mats Gerdau (M) på kulturskolerådets hemsida uttrycker han en oro för rapporterna från allt fler kommuner om barn som slutar på kulturskolan då de inte längre kan ta sig till lektionerna. ”Det är ett tilltagande problem, fler och fler kommuner är villrådiga i hur man ska göra för att kunna erbjuda eleverna kulturskola, så visst är det angeläget att få en lösning”, säger han.

I ett mejl via sin pressekreterare skriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) att det idag finns möjligheter att ”genomföra kulturskoleaktiviteter under elevernas fria tid under skoldagen”:

– Skollagen slår dock fast att elever inte regelbundet kan ges ledigt från ordinarie undervisning för att delta i fritidsaktivitet, exempelvis kulturskola. Därför måste skolan och kulturskolan lägga ett schema som gör att de bägge inte krockar.

LÄS ÄVEN

Så rundar kommunen förbudet mot kulturskolan

Debatt: Kulturskolan måste satsa mer på teater och drama

Lärarförbundet larmar – bristen på blåsare oroar

Fyra tunga profiler: Så kan kulturskolan nå fler barn