Oro för hur kulturskolan nu ska nå nya grupper
Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin. Foto: Susanne Kronholm
Kulturskolan
Kulturskolorna erbjuder öppen verksamhet i nära sju av tio kommuner, visar en ny rapport. I samtliga fall finansieras den delvis eller helt och hållet med bidrag från Kulturrådet.
– Det är en utmaning, inte minst ur ett långsiktigt perspektiv, säger Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin.
Sedan några år har statliga Kulturrådet ett nationellt Kulturskolecentrum vars uppgift är att stödja kulturskolan genom att ta fram statistik och göra uppföljningar. Under 2022 och 2023 har ”breddat deltagande” varit ett tema.
Mot den bakgrunden lät man i höstas göra en enkätundersökning som besvarades av drygt 80 procent av kulturskolorna. Enligt svaren var de vanligaste metoderna för att bredda deltagandet att:
- Erbjuda nya ämnen.
- Bedriva uppsökande verksamhet.
- Anställa pedagoger med kompetens i ämnen som kommunen inte tidigare har erbjudit.
Och inte minst: att erbjuda öppen verksamhet, att låta familjer prova kulturskolan utan att knyta upp sig för en hel termin och oftast utan att behöva betala. Knappt sju av tio kulturskolor har öppnat skolorna på det här sättet. Är det många eller få?
– Vi ser en potential i att antalet kulturskolor som erbjuder öppen verksamhet kan öka, svarar Kajsa Ravin diplomatiskt i ett mejl.
Vissa grupper är underrepresenterade
Hon understryker att den öppna verksamhetens friare form är en bra väg in för att ”nå grupper som inte brukar gå i kulturskolans terminskurser”.
– Alla barn har rätt till kultur. Vi vet att det finns grupper av barn och unga som är underrepresenterade i kulturskolans terminskurser.
Enkäten visar också att 30 procent av kommunerna saknar dokumenterade mål för att bredda deltagandet. Din kommentar?
– Tydliga, politiskt antagna mål kan visa vad som är prioriterat, vilket underlättar att nå fler och bredda deltagandet. Vi välkomnar att en majoritet av kommunerna har dokumenterade mål, men här finns en utvecklingspotential.
Finns det skäl att i framtiden kräva att kulturskolorna ska erbjuda öppen verksamhet för att det inte ska bli en klubb för de redan invigda medelklassfamiljerna?
– Det är inte vår uppgift som statlig myndighet att kräva något sådant av kommunerna som ju har sitt kommunala självstyre.
En dryg tredjedel av kommunerna erbjuder deltagare i den öppna verksamheten en lättare väg att komma in i den ordinarie verksamheten med terminskurser. Men den här övergången fungerar inte överallt, konstaterar man i studien och refererar till intervjuer med elever, chefer och andra nyckelpersoner i fem kommuner (Huddinge, Katrineholm, Lindesberg, Tjörn och Örnsköldsvik). Där framgår att övergångar från den öppna verksamheten till terminskurser ”mer handlar om ad hoc-lösningar än resultatet av en tydlig strategi”.
Finns en oro
Studien visar vidare att den vanligaste åldersgruppen i öppen verksamhet är barn i åldern 7–12 år och att uppskattningsvis 59 procent av deltagarna är tjejer. De flesta kulturskolor (70 procent) riktar verksamheten främst till boende i områden med socioekonomiska utmaningar, boende i glesbygd och barn och unga med funktionsnedsättning.
I år halveras det statliga utvecklingsbidraget till kulturskolan från 200 till 100 miljoner kronor. Vilken effekt kan det ha på den här breddningen?
– Här finns en oro för vad som ska hända med tanke på rapportens resultat att kommunerna lägger så stor vikt vid utvecklingsbidraget för att kunna bredda deltagandet, svarar Kajsa Ravin.
Kulturrådet avslutar med fyra medskick till kommuner och kulturskolor: tydliggör målen med breddningen på nämnd- och förvaltningsnivå, stärk uppföljningen, öka deltagarinflytandet och stärk samverkan på nationell, regional och kommunal nivå.
LÄS ÄVEN
Så är nya lönerna för praktisk-estetiska lärare
Hård kritik när stödet till kulturskolan halveras
