Kulturskolans satsning skapar tydlighet för alla
Lärarna Stefan Wester, Carolin Kårén, Aino Sundstedt och Sara Lockby möts i forskningscirklar för att utveckla undervisningen i Piteå kulturskola. Foto: Piteå kulturskola
Kulturskolan
Praktiknära forskning gör undervisningen i musik och dans tydligare i Piteå kulturskola. Eleverna ser på bilder vad som kommer att hända och de vet exakt hur lång tid som är kvar av lektionen.
– Det har blivit en lugnare stämning och elevinflytandet har ökat, säger musikläraren Carolin Kårén.
Lärarna i kulturskolan i Piteå har i flera år arbetat med praktiknära forskning. De möts kontinuerligt i forskningscirklar där de delger varandra erfarenheter utifrån ett specifikt tema. De får också stöd av skolforskare.
Ett område som de har arbetat med är tydliggörande pedagogik. När eleverna kommer till klassrummet för dans eller musik så vet de vad som kommer att ske under lektionen.
– Det påverkar elevgruppen mycket. Det blir en mer trygg och lugn stämning. Vi undervisar både enskilt och i grupp, i kulturskolan och även med grupper inom grundskolan. Så det är många elever som påverkas, säger musikläraren Carolin Kårén.
”Väldigt tydligt vad som ska hända”
En förändring är att lärarna nu använder bildstöd för att visa vilka moment som ska göras på lektionen. Planeringen finns också uppskriven på tavlan när eleverna kommer till klassrummet.
– Nu när det är väldigt tydligt vad som ska hända så har eleverna blivit mer engagerade, säger Sara Lockby, som undervisar i dans.
– Det första som eleverna gör nu i klassrummet är att titta på planeringen och kanske prata om den med en kompis om vad som kommer att ske, säger Aino Sundstedt, som undervisar i musik.
Musikläraren Stefan Wester har också märkt att eleverna har blivit mer delaktiga i lektionsplaneringen.
– Det kan till exempel handla om att de vill ändra låtval. När man vet vad som kommer att ske är det lättare att bli delaktig, säger han.
Carolin Kårén använder bilder från ett blidstödsprogram.
– Det kan vara en gubbe som rör på sig för att visa att vi ska röra oss. Är det klassisk musik kan det vara en fiol med noter, säger hon.
”Bildstödet gynnar alla”
Dansläraren Sara Lockby menar att visuellt stöd med bilder ger väldigt mycket för en del elever.
– Elever med diagnoser har god hjälp av tydliggörande pedagogik. Men bildstödet gynnar alla. Det är ju samma med en själv när man går på konferens då vill man veta vad som ska hända under dagen och vilka tider man har att förhålla sig till, säger Sara Lockby, som undervisar i kulturskolan, grundskolan och anpassad grundskola.
Ett sätt att tydliggöra undervisningen är att ha en klocka som visar tiden för hur lång lektionen är och hur lång tid som återstår.
– En del elever vill veta hur länge till man måste vara koncentrerad, säger Carolin Kårén.
– Att använda ett tidur är även en bonus får oss lärare, Man kanske ser att det bara är tio minuter kvar då hinner jag bara två dansövningar istället för tre som jag hade tänkt, säger Sara Lockby.
Forsätter forskningsarbetet
Forskningscirklarna om tydliggörande pedagogik har lett till att lärarna har skrivit en artikel i kommunens tidskrift ”Forskning och utveckling i förskola och skola”. Rubriken är ”När alla vet, då blir det lugnt”.
Carolin Kårén tycker att aktionsforskningen har lett till att hon kan använda fler undervisningsmetoder.
– Man får en bredare palett att använda sig av. Jag har också fått ökad förståelse för hur viktigt det är för elever att visuellt se vad som kommer att hända.
Nu har lärarna i kulturskolan börjat undersöka hur metoden ”Critical Response Process” kan användas i musik- och dansundervisning. Syftet är att ge eleven fler verktyg för reflektion kring sin egen utveckling och öka inflytande över sitt eget lärande.
LÄS ÄVEN
Så vill Sveriges Lärare reglera kulturskolan
Ny rapport: Kulturskolornas utbud blir allt bredare
Här når kulturskolan helt nya elevgrupper
