Avgiftsfritt för vissa när kulturskolan når nya elever
Kulturskolan Frågan om elevavgifter i kulturskolan blir allt hetare. Men hur man ska gå till väga för att skapa en avgiftsmodell som leder till att man når nya målgrupper är det ingen som har satt fingret på. I Stockholm har man lyckats genom att höja avgiften för vissa – och helt slopa den för andra.
Kulturskolans vision är att alla har rätt att utöva kultur, oavsett inkomst, bakgrund eller beroende på var man bor. Men att nå ut till de barn och unga som man tidigare inte lyckats nå är en ständig kamp. Och här är kursavgifterna en av de avgörande faktorerna, vilket var något som diskuterades i Kulturskolerådets webbinarium ”En avgiftsfri kulturskola”.
Torgny Sandgren, generalsekreterare på Kulturskolerådet, inledde webbinariet med att konstatera att frågan är högaktuell och att trenden att erbjuda helt eller delvis avgiftsfria kurser fortsätter att öka.
– Jag möter allt fler chefer som identifierar avgifterna som en tröskel för att nå bredare och fler.
De kulturskolor som helt och hållet erbjuder kostnadsfria kurser är fortfarande få, enligt Kulturrådets senaste statistik. Omkring 20 kommuner. Däremot har många kommuner börjat utforma egna avgiftsmodeller för att nå underrepresenterade grupper, berättar Torgny Sandgren, och syftar bland annat på barn och unga från socioekonomiskt utsatta områden.
– En del kommuner reducerar avgiften i relation till inkomst eller har olika avgifter för olika geografiska områden. Vissa låter de första lektionerna vara gratis eller ger deltagare syskonrabatt. Andra står för instrument- och materialkostnader, säger han.
Lite kunskap om vad som fungerar
Det är också vanligt att erbjuda avgiftsfria kurser för särskilda målgrupper, exempelvis personer med funktionsvariationer, nyanlända eller grupper med socioekonomiska utmaningar.
– Det finns många olika varianter och en sak som har stört mig litegrann är att jag inte har kunnat hitta någon utvärdering om vad som fungerar och inte fungerar. Det finns ingen hårddata att gå på. Mycket handlar om upplevelse och här skulle vi behöva lära oss lite mer om vad det finns för olika avgiftsmodeller. Men nu har vi faktiskt börjat få lite mer koll på läget, säger han och lämnar över ordet till Kanita Dzananovic, verksamhetscontroller på Kulturskolan Stockholm.
Hon berättar om den modell som infördes i Stockholm för två år sedan och som har visat sig vara framgångsrik i arbetet med att nå nya elevgrupper. Kanita Dzananovic börjar med att backa tillbaka till år 2015 då Kulturskolan Stockholm hade en avgiftssänkning på cirka 300 kronor, vilket märkligt nog inte ledde till något påtagligt ökat antal deltagare.
– Den förväntade effekten uteblev, främst bland de underrepresenterade grupper som reformen avsåg. Vår slutsats är att kursavgiftsnivån inte är avgörande hos oss. Det var fortfarande mer eller mindre samma målgrupp som sökte sig till kulturskolan, säger Kanita Dzananovic.
Krävs kostnadsfria kurser
Ytterstadsområden är oerhört svåra att nå, berättar en av åhörarna som arbetar inom Kulturskolan Stockholm
– Det är den helt avgiftsfria verksamheten som gör att vi når de vi annars inte når. Även när vi har haft kurser som har kostat 100 kronor så har vi inte kunnat nå ut till dem som i vanliga fall inte söker sig till oss.
Det är en av anledningarna till att den avgiftsmodell som tillämpas inom Kulturskolan Stockholm sedan höstterminen 2020 har lett till breddat deltagande. Dels höjde man då den ordinarie avgiften. Och dels skapade man, utöver det, tre nya avgiftsformer: helt avgiftsfri, nedsatt avgift och syskonrabatt.
– Efter vår utvärdering har vi kunnat konstatera att vi har lyckats. Den här avgiftsmodellen ger goda förutsättningar för deltagandet i verksamheten oavsett hushållets inkomst. Den har fått fler barn och unga i staden att ta del av kulturskolans utbud, säger Kanita Dzananovic.
Kulturskolan Stockholms avgiftsmodell
1. Helt avgiftsfritt
De hushåll som har en gemensam årsinkomst på max 285 800 kronor får avgiftsfria termins- och långkurser.
2. Nedsatt avgift
De hushåll som har en gemensam årsinkomst på mellan 285 800 och 380 800 får betala en terminsavgift på 300 kronor per kurs och barn.
3. Ordinarie avgift
De hushåll som har en gemensam årsinkomst som är högre än 380 800 kronor betalar ordinarie terminsavgift på 750–950 kronor, beroende på vilken kurs det handlar om.
4. Syskonrabatt
Då fler än två syskon deltar i kulturskolans verksamhet behöver hushållet inte betala någon avgift från och med det tredje barnet.
LÄS ÄVEN
Ny rapport: Kulturskolan har svårt att nå nya elevgrupper
Fyra tunga profiler: Så kan kulturskolan nå fler barn
