Pulshöjande projekt höjde resultaten i flera ämnen
Izabela Seger är lektor i idrottsvetenskap och arbetar med skolutveckling i Järfälla kommun, kombinerat med tjänsten som idrottslärare på Viksjöskolan. Foto: Pressbild
Rörelsesatsning
Leder verkligen pulshöjande aktiviteter till bättre studieresultat? Ja, Järfälla kan bevisa det efter två års forskning på tre skolor.
– Det blev tydligast i ämnena svenska och engelska samt idrott och hälsa, säger idrottsläraren och forskaren Izabela Seger.
För en handfull år sedan var hon tillsammans med en kollega på en konferens där den omhuldade läkaren och forskaren Anders Hansen drog sina teorier om hur fysik aktivitet påverkar hjärnan.
– Då bestämde vi oss för att testa teorierna på våra ungdomar, de rör ju allt mindre på sig.
Efter några inledande försök i årskurs sex sjösattes en ambitiös satsning i tre skolor – en satsning som pågick i två års tid i samarbete med Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH).
– Ibland har vi fått frågan om varför vi ska forska om detta, ”alla vet ju att det är bra att röra på sig”. Men för att budskapet ska sjunka in behövs tydliga och forskningsbaserade data.
Svårt att motivera vissa
Hon menar att deras studie är unik i Sverige på två sätt: dels att de kunnat följa elever under så lång tid, dels att de gjort det i nära samarbete med en forskningsinstitution i ett så kallat ULF-projekt (Utveckling, lärande och forskning).
– Akademin och vi på golvet måste mötas! Och här blev det möjligt.
Själv är Izabela Seger lektor i idrottsvetenskap och arbetar med skolutveckling i Järfälla kommun, kombinerat med tjänsten som idrottslärare på Viksjöskolan. De övriga två skolorna i projektet – som pågick under åren 2018–2019 – var Tallbohovskolan och Björkeboskolan.
150 elever deltog, varav 30 i en kontrollgrupp. Under hela sin skoltid i årskurs 7 och 8 hade de två 30-minuterspass i veckan med pulshöjande aktiviteter. De behövde också 30 minuter för ombyte, så skolveckan förlängdes med två timmar. Eleverna protesterade inte, eller?
– Självfallet var det en utmaning att motivera en del av dem, men de flesta var positiva. Det blev ett naturligt inslag i deras skoldag.
Ni fann vissa skillnader mellan skolorna?
– Ja, eleverna var extra motiverade i den skola som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område. Vi tror att det kan bero på att eleverna där inte har samma möjligheter att delta i föreningslivets fysiska aktiviteter.
Kanske bidrog också skolresultaten till att de höll motivationen uppe: efteråt har man kunnat konstatera att de fick ”signifikant bättre resultat” än eleverna i kontrollgruppen.
– Vi såg det tydligt i svenska, engelska samt idrott och hälsa, men något mindre tydligt i matematik.
Förbättrad kondition och muskelstyrka
De pulshöjande aktiviteterna genomfördes oftast på morgonen, med teoretiska ämnen direkt efteråt. Denna ökade fysiska aktivitet, som låg helt utanför idrottslektionerna, ledde också till att eleverna fick bättre kondition och ökad muskelstyrka.
Men den senare effekten var inte lika tydlig bland flickorna. Varför?
– Vi vet inte orsaken, här behövs mer forskning.
Två av de inblandade skolorna fortsätter med extra rörelse i skolan, men testar nu också övningar som inte är pulshöjande och därmed inte leder till svettning och behov av ombyte. Izabela Segers budskap till andra skolor?
– Jag hoppas att vårt projekt kan inspirera. Ett av mina råd är att skapa ett stort batteri av varierande övningar och lekar. Då är det lättare att hålla intresset uppe bland eleverna.
Här hittar du studien. Izabela Seger har också tillsammans med kollegan Annika Eklund skrivit boken ”Pulshöjande aktiviteter” (SISU förlag).
LÄS ÄVEN
Idrottslärarens filmer inspirerar till rörelsepauser
Hon vill att det tävlas på rätt sätt i idrotten
Skolidrott varje dag ger långvariga positiva effekter
