Idrottsläraren: Fokusera mer på de svagaste eleverna
Idrott och hälsa Vi borde lägga ännu mer fokus på anpassad fysisk aktivitet, menar idrottsläraren Anders Isaksson. ”Snart försvinner nog ordet idrott i ämnet idrott och hälsa”, spår han.
Höghammars gymnasiesärskola i Bollnäs är Sveriges enda riksidrottsgymnasium för intellektuellt funktionsnedsatta. Sedan många år har man ett nära samarbete med det idrottsvetenskapliga programmet vid Högskolan i Gävle.
Gymnasiet får varje termin besök av idrottsvetarna när de läser kursen ”anpassad fysisk aktivitet”.
– Det är oerhört stimulerande när studenterna kommer hit på praktik, de ställer så många nyfikna frågor, säger Anders Isaksson.
Allt går att anpassa
Och uppskattningen är ömsesidig. Studenten Emilia Holkedahl hade sin praktik på skolan i höstas:
– Det bästa jag gjort på hela utbildningen! Jag insåg verkligen att övningar kan anpassas till alla individer, säger hon.
Lägre nät i badminton eller bollar som byts ut mot ballonger, det är bara fantasin som sätter gränser för anpassningen.
– Jag fick rådet att inte se dem som sköra individer, utan tvärtom fråga dem rakt hur de vill ha det, de vet ofta bäst själva, säger Emilia Holkedahl.
Hon och de andra studenterna som gör praktik på skolan ska inte bli idrottslärare, de ska syssla med idrott och hälsa i andra befattningar. Men Anders Isaksson menar att även studenter som läser till lärare skulle må bra av mer undervisning i anpassad fysisk aktivitet.
– De som läser till idrottslärare är självfallet intresserade av idrott, men vi måste komma ihåg att en stor grupp elever tycker att idrott är tråkigt. Vi måste anpassa undervisningen så att även dessa elever kan finna glädjen i röra på sig!
Mer fokus på folkhälsa
Anders Isaksson förstår att anpassad undervisning kan vara enormt krävande med 30 elever. Därför efterlyser han ett perspektivskifte:
– Jag tror att vi behöver lägga mindre energi på elever som får A, B eller C eftersom de i hög grad är självgående. Det är bättre att fokusera på dem som ligger på D, E eller F. Alltså mindre fokus på prestationer, mer på folkhälsa.
Här vågar han sig på en spaning:
– Kanske är ”idrott” på väg att försvinna i ämnet och att det i framtiden bara kommer att kallas för ”hälsa”.
Enorma vinster
Hans samarbetspartner på högskolan, lektorn Sven Blomqvist, är inne på ett liknande spår:
– Idrottslärarens kanske viktigaste roll är att hjälpa alla att hitta rörelseglädjen, oavsett grundförutsättningar. Att få fler att röra på sig i tidig ålder innebär enorma vinster, både för individen och för samhället i stort.
Sven Blomqvist menar att anpassad fysisk aktivitet ”är i ropet nu” och hoppas på att ämnet ska få mer utrymme på lärarutbildningen.
Möjligen kommer han och Anders Isaksson att bli hörsammade. Mängden lektionstimmar och praktikperioder har legat relativt konstant i flera år men det kan vara på väg att ändras, berättar Eva Fors som är lärarutbildare och specialpedagog vid GIH i Stockholm.
– Det bedrivs diskussioner om mer och bättre kunskaper i specialpedagogik ur ett inkluderingsperspektiv, skriver hon i ett mejl.
LÄS ÄVEN
Så får du fler att delta på idrotten
Så skapar du ett tillitsfullt klimat på idrotten
