Alla hittar sin plats på erkänt skejtgymnasium

Även om du missat den stora inomhusparken skulle du ana var du hamnat när du står vid kaféet på Bryggeriets gymnasium. Här kan du köpa både kaffe och skejthjul.

Skolan har två skateboardlärare: John Dahlquist som är socionom och har skejtat sedan han var 13 år samt Steffen Austerheim, utbildad pedagog och en av världens främsta skejtare som själv som tog examen här 2013. 

Skateboardprogrammet har ett starkt internationellt rykte och det har varit svårt att hitta lärare som kan möta kraven och förväntningarna.

– Det räcker inte att vara en duktig skejtare, du ska kunna förmedla alla delar av skejt, hur man sätter mål men också hur skejtfärdigherna kan bli generella kunskaper, säger John Dahlquist.

De båda lärarna är måna om att ta tillvara passionen och intresset.

– Vi har inte fokus på vem som gör bästa kickflipen, här handlar det om att lära sig att lära, säger John Dahlquist.

Söker bara på betyg

Elever söker hit enbart på betyg och här finns elever från Sverige, Danmark, Norge och Island, skolpengen tar de med sig från sina hemländer. Nu går ett 70-tal elever på Bryggeriets gymnasium med skateboardprofil. Det är få tjejer, även om antalet ökar. Just nu går fem tjejer i årskurs ett.

Hur mycket tid som går åt till profilundervisningen är inte så lätt att reda ut. Första året är det en halv dag i veckan som är ren skejt men flera kurser är kopplade till skejt och självklart blir det mycket åkning även på rasterna. Det ökar sedan successivt.

– När de till exempel läser film har vi fokus på skejt och tar in professionella skateboardfilmare så egentligen borde det också räknas in, säger John Dahlquist.

En bra vecka hinner de två lärarna skejta själva på fritiden. Och alltid möter de någon elev, ”de är överallt”. Just det är också viktigt. Dels vill de själva vara en aktiv del av kulturen, dels handlar det om att de är delaktiga i lärandet tillsammans med eleverna.

Svårt att sätta betyg

Gränsen mellan elev och lärare skulle kunna bli otydlig, ibland har de till och med samma sponsorer. Steffen Austerheim tycker att just det kräver en del:

– Men lärarskapet är ett mandat du får och lärande går ut på att lära sig av sina misstag. Vi vill inte vara några sidlinjecoacher, vi kör och vi ramlar också, säger han.

De tror båda att detta bidrar till att skapa ett tryggt klimat, som gör att de kan tala öppet om känslor och mående i klassrummet. I hur-frågan ingår att tala om att lära sig förhålla sig till sin rädsla, inte att sluta vara rädd men ändå våga tänja på sina gränser.

Att sätta betyg är en verklig utmaning, därför tycker de båda att tvålärarsystemet är bra.

– Vi strävar efter att vara objektiva men det är svårt. Det ska inte handla om vem som hoppar högst utan i vilken mån eleven kan reflektera över sina förmågor, rörelsekvaliteter och behov av utveckling, säger Steffen Austerheim och fortsätter:

– Vi kan förstås inte helt bortse från de som gör högre hopp men det är ändå bara en del.

Försöker tona ner konkurrensen

Mycket handgriplig är utbildningen kring skador och eleverna lär sig till exempel att linda fötterna.

– Den vanligaste skadan för skejtare är stukade fötter. Men vi har inte alls lika mycket skador om du jämför med till exempel fotboll, vilket förvånar många, säger John Dahlquist.

Hur är det med konkurrensen mellan eleverna?

– Säkert mer än vi tror men vi försöker bromsa att de jämför sig för mycket, säger John Dahlquist.

De ställer frågor till eleverna kring varför de jämför sig med andra och resonerar sedan vidare.

– Vi försöker få dem att förhålla sig till det men vi kan inte ta bort det helt, det här beteendet finns i hela samhället, säger John Dahlquist.

Steffen Austerheim märkte dock redan när han själv var elev här att alla uppmuntrade varandra.

­– Som när en som redan var på elitnivå gjorde ett svårt trick, då applåderade alla. Så gjorde en nybörjade ett mindre hopp, han fick nästan mer applåder för alla förstod på något sätt svårigheten. Det här är nog unikt för den här miljön.

LÄS ÄVEN

Så får ex-proffset fotbollstalangerna att ta skolan på allvar

Idrottens normer tar över i profilskolor

Efter 23 VM-guld stakar hon ut vägen för andra

Många idrottslärare arbetar hållbart – utan att inse det