”ToK-slöjdarna” prisas för sitt arbete med att förädla skräp
Slöjdlärarna Kerstin Eriksson och Therese Eklund Rahm prisas ännu en gång för sitt arbete. Foto: Frida Sjögren
Hållbarhet
Att syssla med återbruk av material blir allt vanligare bland slöjdlärare. Men ”ToK-slöjdarna” i Härnösand har gått ett steg längre: ett systematiskt samarbete med avfallsbolaget.
– Vi använder skräpet på ett fiffigt sätt samtidigt som vi fostrar miljömedvetna medborgare, säger Therese Eklund Rahm.
Nu har hon och kollegan Kerstin Eriksson prisats på nytt för sitt nytänkande arbetssätt att låta eleverna arbeta med både trä, metall och textil från sånt som avfallsbolaget HEMAB får in. Den här gången är det Region Västernorrland som vill uppmärksamma deras hållbarhetsarbete.
– Nu fyller vi på diplomhyllan, skrattar Kerstin Eriksson som berättar att där också finns bland annat samhällsnämndens miljöpris och ett stipendium från Företagsam skola.
De två miljöintresserade slöjdlärarna hade lärt känna varandra och lyckligtvis fanns där två tjänster på Brännaskolan så att de kunde börja arbeta ihop.
– Vi kompletterar varandra väl, en lärarhjärna och en ingenjörshjärna, och vi har en bred bakgrund med erfarenheter från olika håll, säger Kerstin Eriksson som är civilingenjören i grunden och tidigare bland annat fortbildade lärare på ett science center.
Rejält med jobb i början
Deras prisade satsning går helt i linje med läroplanen och skolans styrdokument: slöjdlärare ska arbeta med återbruk. Men hur göra det i större skala? Avfallsbolaget var med på noterna, där fanns mycket material att hämta.
Men till en början betydde det rejält med jobb för de två lärarna därhemma på kvällarna.
– Vi stod och tvättade och klippte gamla påslakan för att ta med till lektionen nästa dag.
Men snart kom de på den andra riktigt kluriga lösningen: att också involvera arbetslivsförvaltningen i kommunen.
– Där finns människor som står långt från arbetsmarknaden. De kunde tvätta textilier och demontera möbler till lagom stora bitar för eleverna att arbeta med.
Uppsågade bord har nu eleverna gjort till tidningsställ, lakan har blivit till tygkassar, konservburkar har förvandlats till både smycken och ljusmanschetter. Med mera.
– Eleverna tycker att det är väldigt roligt samtidigt som de lär sig ett cirkulärt tänk, berättar Therese Eklund Rahm.
Och Kerstin Eriksson skjuter in:
– Därtill får de större förståelse för social hållbarhet med tanke på att människor som gått utan arbete nu får vettiga sysslor när materialet ska tas fram.
De har hållit på i snart tre år och har märkt ett minskat behov av att köpa in nytt material till ”mjuk- och hårdslöjden” som de väljer att kalla sitt ämne.
– Det är inte för att spara pengar som vi gör detta, säger Therese Eklund Rahm. Initialt innebär det ju också kostnader med distribution och fler involverade människor. Men på sikt är det säkert ekonomiskt smart också.
”SOS-nödrop för miljön”
De båda slöjdlärarna ville tidigt sprida idén till övriga skolor i både kommunen och länet. Och fick gehör. Sedan ett par år är de anställda en dag i veckan av arbetslivsförvaltningen under projektnamnet ”Ställ Om-Slöjd”, eller S.O.S.
– Man kan se det som vårt lilla SOS-nödrop för miljön. Vi har fått några andra skolor att hänga på, de kan nu beställa material från avfallsbolaget via kommunen. Men vi skulle vilja att det tog ännu mer fart.
Att ni heter ToK-slöjdarna beror ju på första bokstäverna i era namn, men ser ni er också som lite tokiga?
– Nej, men ett udda namn väcker alltid intresse!
Till hösten upphör finansieringen av S.O.S, men Kerstin och Therese hoppas att kommunen ändrar sig.
– Vi vill inte gärna lämna vår bebis innan den kan gå.
LÄS ÄVEN
Tre lärare om hur de ger spillmaterial nytt liv
Fullträff när barnen får slöjda på fritids
