Här är slöjdläraren navet i stort hållbarhetsarbete
Slöjdläraren Cecilia Frendberg diskuterar bomullens egenskaper, miljöpåverkan och användningsområden med sina elever.
Hållbarhet Slöjden hakar ofta på i efterhand när andra lärare arbetar ämnesöverskridande – men textilslöjdläraren Cecilia Frendberg i Trollhättan var den drivande parten när flera ämnen drog igång ett projekt om hållbara material. Och de tog hjälp av ytterligare en part: ChatGPT.
Inför det här läsåret fick Cecilia Frendberg på Skogshöjdens skola (åk 4–9) möjligheten att ha textilslöjd med alla sjuor under samma termin – vilket bäddade för ett ämnesöverskridande projekt där alla elever kunde vara med.
Tillsammans med NO-läraren Lisbeth Emvin började hon klura på lämpligt tema när höstterminen drog igång. Och kom på att det nya AI-verktyget ChatGPT kunde vara till hjälp.
– I sökrutan skrev vi ”en bra planering för ett arbetsområde som inkluderar både textilslöjd och NO”. Och vips kom ett antal förslag.
De diskuterade fram och tillbaka och fastnade för textila material och fiber. ChatGPT gav sedan en uppsjö av förslag på material – och på deras frågan om det finns dokumentärer på området tipsade AI-roboten om en rad filmklipp som de sedan kunde inspireras av.
– AI gav oss en väldigt bra grund, en startpunkt. I frågorna till roboten kan man också lägga in att projektet ska rimma med kursplanerna.
Ämnesöverskridande projekt
Sammantaget kom både bild, NO, SO, och svenska med i projektet ”Hållbara material – från fiber till framtid”. Och så textilslöjd förstås, där eleverna fått fördjupa sig inom olika textila material.
För att knyta an till livet utanför skolans väggar var hela klassen nyligen på studiebesök på ett företag som arbetar för en mer resurseffektiv textil- och modebransch.
– Eleverna blev väldigt engagerande! De fick bland testa att värdera kläder och lära sig att till exempel polyester är svårt att återvinna om det är blandat med andra material, berättar Cecilia Frendberg.
I slöjden kommer eleverna också att få sy om kläder för att ge dem ett andra liv. Eftersom Cecilia Frendberg även är bildlärare var det lätt att få med det ämnet, eleverna har fått utforma posters med information om de olika textilfibrerna.
I NO-undervisningen har kollegan Lisbeth Emvin fått in både kemi och biologi i projektet.
– I biologin har det handlat om själva framställningen av materialen, var de olika beståndsdelarna kommer ifrån, dess påverkan på naturen och hur man kan främja hållbar utveckling. I kemin har de fått lära sig hur olika fibrer är uppbyggda, det är till exempel skillnad mellan ullfiber och silkesfiber, något som påverkar egenskaperna i de olika textila materialen.
Svensklärarna blev glada
Och i SO-undervisningen har eleverna fått fördjupad förståelse för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet vid fibrers och textiliers framställning. En del av arbetsområdet har berört hur mycket vatten som går åt vid tillverkningen av bomull.
– De har fått lära sig om Aralsjön som i stort sett tömdes på grund av bomullsodlingarna. Vad händer i omgivningen när en sjö försvinner? Jo, klimatet förändras, somrarna blir varmare och vintrarna kallare.
I svenskan kommer den stora utmaningen för eleverna nästa vecka: Då ska de muntligt få redovisa vad de lärt sig. Föräldrar är inbjudna.
– Svensklärarna blev väldigt glada när kursmomentet muntlig redovisning kunde kombineras med vad eleverna lärt sig i andra ämnen.
Cecilia Frendberg uppskattar det nära samarbetet med kollegorna som projektet medfört.
– Som slöjdlärare är man ju ofta själv, nu har jag kunnat jobba i lag. Därtill har jag kunnat bredda mina egna sakkunskaper!
LÄS ÄVEN
Ny utbildning ska göra modeindustrin mer hållbar
Fullträff när barnen får slöjda på fritids
34 inspirerande böcker för slöjdlärare
