Experter ska vässa lärare i bildanalys
Jonas Nordquist, till vänster, och Yvonne Eriksson, till höger, föreläser för lärare på Prins Eugens Waldemarsudde nu på måndag, 30 oktober. Foto: Karolinska institutet, Yanan Li och Jonas Bilberg.
Fortbildning
Kunskaper om bilder och bildkommunikation ingår i läroplanen. Men hur hjälper vi eleverna att tolka och analysera bilder?
– Genom att också arbeta med bilder som inte kräver konsthistoriska förkunskaper. Det gör att alla elever kan känna sig inkluderade, säger Jonas Nordquist, forskare i medicinsk pedagogik.
Han är en av talarna på fortbildningsdagen ”Bildernas betydelse”, arrangerad av Sveriges Lärare, Lärarstiftelsen och Prins Eugens Waldemarsudde nu på måndag, 30 oktober.
I inbjudan är anslaget tydligt:
”Vi lever i en värld där vi dagligen möts av en aldrig sinande ström av bilder. Att tolka, läsa och kommunicera med bilder är därför viktigare än någonsin. Med konsten som grund vill vi under dagen inspirera er i arbetet med bildanalys i klassrummet”.
Fortbildningen vänder sig i första hand till bildlärare, men också till andra lärare i grundskolan och gymnasiet som är intresserade av att använda konst och bild i undervisningen.
På Waldemarsudde finns många kända verk att utgå ifrån, inte minst nu när man har en separatutställning om Ernst Josephson. Lärarna kommer att vara med och analysera dessa verk ihop med experter.
”Sätter fart på fantasin”
Men den inbjudna talaren Jonas Nordquist vid Karolinska institutet kommer att slå ett slag för mindre känd konst:
– Barn som kommer från familjer med annan socioekonomisk bakgrund riskerar att känna sig exkluderade när man talar om verk som många av de andra barnen känner till.
Han kommer att fokusera på den moderna kanadensiska konstnären Kent Monkman vars målningar går in på den känsliga frågan om ursprungsbefolkningens situation i landet.
– Hans bilder sätter fart på fantasin genom att leka både med 1800-talets måleri och renässansmåleriet.
Jonas Nordquist kommer också att lyfta den nonfigurativa konsten genom att presentera verk av en annan kanadensisk konstnär, Paul-Émile Borduas, verksam på 1900-talet.
– Vi måste också ge elever och studenter nycklar för att se och analysera abstrakt konst. Frågan är inte vad ett verk föreställer, frågan är vad verket kommunicerar, vilka associationer som det skapar.
”Gör något med oss”
Den andra inbjudna talaren är konstvetaren Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign vid Mälardalens universitet som skrivit flera böcker om genus, konst och visuell kommunikation. Hon kommer att tala om ”hur vi tänker på, talar om och använder bilder”.
– Vi som tittar på bilder är också aktörer, vi analyserar och tolkar och ger därmed bilderna mening. Bilder gör något med oss, de får oss att upptäcka nya saker. Och tar vi oss tid kan de ge oss nya insikter och förståelse.
Hon har bland annat studerat hur konstverk används inom reklamen. En bild som lärarna kommer att få se är Nokias reklam ”Connecting people” där företaget på ett smart sätt associerar till Michelangelos takfresker i Sixtinska kapellet där Gud ger Adam liv genom sitt finger.
– Att sätta in en bild i en kontext, det är sådant som man måste diskutera med eleverna. Bilder existerar sällan i ett vakuum, de innehåller ofta någon form av citat till existerande bilder.
Yvonne Eriksson kommer också att beröra hur bildens roll kan förändras när den flyttar mellan olika sammanhang och tar exemplet med van Goghs solrosor.
– De finns inte bara på ett museum, de finns på affischer, på slipsar, på strumpor. Någonstans går måhända den konstnärliga kvaliteten förlorad, men för dig blir strumporna viktiga eftersom du var på utställningen. De återskapar ett minne.
LÄS ÄVEN
Forskaren: Släpp tanken på bild som ett övningsämne
Därför måste vi ta elevernas bilder på allvar
