Värdegrundsarbetet trängs undan i bildämnet

Bildämnet har haft en viktig roll i elevers demokratifostran sedan Lgr 69. Ämnet har tagit upp frågor om det utökade bildutbudet, att kunna uttrycka sig i bild som en del i yttrandefriheten och att kunna analysera det bildutbud vi möts av. Mot den bakgrunden har Hanna Ahrenby, forskare vid Umeå universitet, undersökt förutsättningarna i dag för att arbeta med skolans värdegrund i bildundervisningen. Resultaten visar att läraren inte ensam kan avgöra om och i så fall hur värdegrundsarbetet blir integrerat i bildundervisningen.

LÄS ÄVEN: Bildlärare fick nog – och gjorde egen lärobok

– Skolans kunskapssyn tränger undan demokratiuppdraget i bildämnet. Det beror på att skolans mål- och resultatstyrning sätter fokus på ämneskunskaperna. I de kunskapskraven är värdegrundsmålen i stort sett borttagna. Men det finns också många yttre faktorer som påverkar förutsättningar att arbeta med värdegrund i bild, säger Hanna Ahrenby, som har en bakgrund som bildlärare i grundskolan och gymnasieskolan.

Studerat tre olika skolor

Faktorer som påverkar är bland annat skolans upptagningsområde, hur stora elevgrupperna är, undervisningstid och tillgängligt material.

I avhandlingen ingår studier från tre skolor där en grupp av eleverna går i årskurs åtta och två i årskurs nio. Det är en förortsskola, en stadsskola och en tätortsskola. I förortsskolan var eleverna inte vana vid att jobba digitalt och här saknades digital utrustning.

– På den skola som jag kallar förortsskola har en hög andel elever invandrarbakgrund. De här eleverna anses vara i behov av mycket svenska. De ses också som en grupp som behöver komma till tals. Värdegrundsarbetet får fokus på det. I tätortsskolan var det vanligare att eleverna skulle lära sig om andra. De skulle lära sig om grupper som är marginaliserade. Så det lilla värdegrundsarbetet som kommer in i bildämnet får olika fokus.

Mycket krut på kunskapskraven

Om man vill att skolans värdegrund ska vara viktig så behöver den ha större utrymme i kunskapskravet, anser Hanna Ahrenby

– I kunskapskraven ingår till exempel inte att elever kritiskt ska granska bilder. Då har det ingen betydelse om eleverna kan det eller inte för vilket betyg de ska få. Och eleverna har med sig den kunskapssynen in i klassrummen, vilket kan försvåra för lärare som vill att eleverna ska arbeta med värdegrundsfrågor. Däremot finns värdegrundsfrågor med i syftet för ämnet, men mycket av krutet läggs på kunskapskraven.

I det enorma bildflöde som vi möts av i dag menar Hanna Ahrenby att det är viktigt att kunna förstå och analysera bilder.

– Bildämnet har en tradition av att skapa bilder och det är viktigt att veta hur bilder framställs. Men vi borde tala mer om vad bilder förmedlar. Det är lättare att få med kritisk bildanalys med mindre undervisningsgrupper. Det märkte jag också i mitt arbete vid de tillfällen när läraren hade halvklass.

"Medvetenheten borde uppvärderas"

Resultaten visar också att bildämnets starka tradition av bildskapande leder till att det värdegrundsarbete som ändå bedrivs blir bildburet.

– Bilder förmedlar normer och värden och de aspekterna bör vi titta på i elevernas arbete. Det kan till exempel vara att förmedla maktperspektiv. Ibland är eleverna nog inte medvetna om att bilden förmedlar ett visst budskap för att sådana frågor inte lyfts fram i undervisningen. Den medvetenheten borde uppvärderas i ämnet.

Här kan du läsa avhandlingen: ”Värdegrundsarbete i bildundervisning: en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år.”

LÄS ÄVEN

Bildlärare fick nog – och gjorde egen lärobok

Ämneslärare – har du rätt lön?

Därför svängde Skolverket efter bildlärarupproret

Rojas: Min distansuppgift slutade med att en vit pudel blev rosa

Ritpapperet får mig att vilja dunka huvudet i väggen