Undervisning med tallriksmodellen måste uppdateras

I slutet på 1800-talet, då dagens motsvarighet till hem- och konsumentkunskap infördes på landets flickskolor, var syftet att utbilda folket att bli mer hälsosamma. Allt för att få en stark och arbetsduglig befolkning. I dag är syftet snarlikt, men ämnets innehåll har förändrats radikalt och innefattar nu en stor del av dagens samhällsfrågor, allt ifrån hur man ska klara sin privatekonomi till hur man blir en miljömedveten konsument med en hälsoriktig kosthållning. Vad gäller det sistnämnda har näringsfysiologen Britt-Marie Andersson spelat en avgörande roll. Det var hon som på 1970-talet tog fram den tallriks­modell som än i dag har en central plats i vårt medvetande. Och som sedan lanserades på bred front av Livs­medels­verket 1992.

Närvarande i varje lektion

Just det här området är något som Gita Berg, doktorand vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, har tittat närmare på. Eller mer specifikt: hur tallriksmodellen används i dagens undervisning. 

– Intresset väcktes när jag följde hkk-undervisningen på en skola och insåg hur oerhört central tallriksmodellen var. Den förekom på mer eller mindre varje lektion, på olika sätt, säger Gita Berg och nämner några exempel: på affischer, i läroboken och på tavlan – i olika kontexter. Ofta fick eleverna lägga upp maten på tallriken i enlighet med just tallriksmodellen.

– Tallriksmodellen är något alla möts av, men som vi sällan reflekterar över och det finns knappt något vetenskapligt skrivet om den ur ett didaktiskt perspektiv, säger hon.

Nu har hon fördjupat sig i kostråd, kursplaner, läroböcker och studerat hur lärare använder sig av modellen som didaktiskt verktyg för att kommunicera kunskaper om mat och ätande.

– Men tallriksmodellen används inte bara för kommunikation om näring, det handlar också om moral och har blivit en slags mall för det rätta ätandet, vilket är spännande. Om tallriksmodellen representerar det som är ”rätt” så blir ju allt annat automatiskt fel.

Svår att applicera på all mat

Att använda tallriksmodellen som didaktiskt verktyg kan dock, i vissa fall, bli problematiskt. Exempelvis på grund av att dagens matkultur är väldigt mångsidig, förklarar hon. Vi äter inte bara kött, potatis och grönsaker utan även sushi, pizza och sallader …

– På så vis har den sina begränsningar. Det går ju inte att sitta och plocka ut grönsaker och kött ur en måltid. Så om man har den som en mall för det rätta ätandet så blir det en ganska snäv ram.

Men den kan ändå vara bra att utgå ifrån för att närma sig frågor om hur man kopplar mat till näring, tillägger hon.

– Fast det går inte bara att översätta tallriksmodellen till näringsämnen, som många kanske gör, i tallrikens tre olika delar: protein, kolhydrater och vitaminer. Alla livsmedel innehåller lite av allt, och dessutom näringsämnet fett. Så det blir inte helt korrekt om man väljer att lära ut näringslära på det sättet.

Bra verktyg trots allt

I kommentarmaterialet till kursplanen i hem- och konsumentkunskap tas tallriksmodellen upp som något lärare uppmuntras att använda sig av. Trots begränsningarna tycker Gita Berg att modellen är ett bra didaktiskt verktyg.

– I stället för att säga att tallriksmodellen står för det rätta bör man kommunicera att den är ett sätt att tänka för att få med alla delar i en måltid. Men man måste hålla sig uppdaterad eftersom nya råd och riktlinjer kring tallriksmodellen släpps regelbundet. Tallriksmodellen ser inte likadan ut i dag som den gjorde för fem-sex år sedan.

LÄS ÄVEN

Myrberg: Frågorna som avslöjar vilken syn många har på hkk

Egen köksträdgård lyfter hkk-undervisningen

Skenande matpriser – då tar hkk-lärare med råvaror hemifrån

Debatt: Hkk-ämnet kan faktiskt rädda liv

Lärarjobbet får matprofilen att vässa recepten