Tävlingsmoment i idrotten får elever att dra sig undan

Nina Westrin Modell är universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet.

Ämnet idrott och hälsa handlar fortfarande för mycket om bollsporter och tävlan, konstaterar forskaren och idrottsläraren Nina Westrin Modell. Men hennes intervjuer med elever ger ändå hopp.
– De uppskattar ämnet när de lär sig samarbeta och ta ansvar kring hälsoprojekt.

När Nina Westrin Modell var lärare i idrott och hälsa på en gymnasieskola i Växjö hörde hon ofta elever säga: ”Idrott och hälsa är inget för mig, för jag kan inte det vi ska göra”.

– Då brukade jag svara: ”Är lektioner i ett nytt språk inte heller något för dig, eftersom du inte kan språket?”

Elevernas syn på ämnet har länge bekymrat Nina Westrin Modell och bidrog till hennes forskningsintresse. I sin avhandling, framlagd vid Linnéuniversitetet, har hon intervjuat elever i fyra klasser på en gymnasieskola och observerat deras lektioner. Dessutom har 38 elever intervjuats vid ytterligare fyra gymnasieskolor.

Hon slogs av hur präglat ämnet är av tävlingsidrotten. Fortfarande.

– Jag pratade med flera elever som inte ville vara med, som drog sig undan, som ogillade tävlandet och kände sig dåliga i jämförelse med kamraterna som sportar på fritiden.

Lärarstudenter fokuserar på tävling

Nina Westrin Modell betonar att själva kursplanen inte längre fokuserar på tävlingsidrotterna, där finns ett bredare perspektiv och en tydlig inriktning på hälsa. Men ändå faller undervisningen ofta in i gamla mallar.

Inte sällan beror det på att lärarna själva har en bakgrund i tävlingsidrotten.

– Jag märker det på våra studenter på universitetet, de har ett fokus på tävlingsmomenten, känner att de ska lära eleverna traditionella sporter.

När hon följde undervisningen i sitt forskningsprojekt märkte hon att lärarna verkligen försöker tänka nytt, komma bort från tävlandet. Men det är inte alldeles lätt.

– När de introducerade bollekar och övningar som inte bygger på de traditionella sporterna blev vissa mer intresserade av att vara med, medan andra undrade när de skulle få spela basket eller fotboll på vanligt sätt!

Hon känner igen reaktionen från sin egen son som går i lågstadiet.

– Han är en fotbollskille som tjatar på sin lärare att få spela efter de vanliga reglerna. Jag förstår att det är svårt för dagens idrottslärare att hitta en balans här, självfallet ska eleverna också få lära sig sporterna.

Under sina observationer slogs hon av hur vanligt det var att eleverna, innan lektionen hade börjat, spontant tog fram bollar ”att lattja med”.

– Det är inte bollen som är problemet, det är tävlandet.

Uppmärksammas inte vid betygsättningen

Flera av eleverna berättade för henne att ”den som sysslat med idrott på fritiden har lättare att få höga betyg”. Samtidigt hade de mycket positivt att säga om ämnet.

– De uppskattar verkligen när de får träna sin samarbetsförmåga, ta hänsyn till andra, planera övningar ihop och lära sig fairplay. De gillar att ämnet tränar dem i takt och rytm och ger dem mer kunskap om den egna kroppen och vad som ger en hälsosam livsstil.

Men eleverna hade en viktig invändning.

– Trots att kunskaperna de får är viktiga känner de inte att dessa kunskaper uppmärksammas tillräckligt vid betygsättning. Och där har de en viktig poäng.

Vilken nytta tror du att skolorna kan ha av dina resultat?

– Jag hoppas genom elevernas röster kunna bidra med nya perspektiv på ämnet, som i sin tur kan leda till åtgärder som gör att färre elever i framtiden behöver känna att ”idrott och hälsa är inget för mig”.

LÄS ÄVEN

Forskarna: Vagt ämnesspråk leder till mer idrott än hälsa

Hon vill att det tävlas på rätt sätt i idrotten

Forskaren: Pojkar tenderar att premieras i skolidrotten

Så fick de eleverna att springa 157 mil

Bengt har arbetat som slöjdlärare – i 57 år