Så upplever elever fysisk beröring av idrottslärare
Forskning Elever har generellt en avspänd inställning till fysisk beröring i idrott och hälsa – men flickor med invandrarbakgrund oroar sig för att få manliga idrottslärare med samma bakgrund. Det visar ny forskning.
Läraren i idrott och hälsa Annica Caldeborg, numera forskare vid institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet, är en av de första i världen som vänt på perspektivet: i stället för att studera lärarnas syn på fysisk beröring har hon fokuserat på eleverna.
– Svensk och internationell forskning har kunnat konstatera att många lärare i idrott och hälsa känner en oro när det kommer till fysisk beröring. I synnerhet manliga lärare är rädda för att anklagas för sexuella trakasserier. Men vad säger eleverna?
Kan uppstå en spänning
I en första studie för några år sedan intervjuade hon 18 gymnasieelever i årskurs tre i en skola där alla hade svensk medelklassbakgrund. Utifrån dessa intervjuer kunde hon slå fast att lärares oro för hur fysisk beröring kan uppfattas är överdriven.
– Visst kunde en del kvinnliga elever beskriva en spänning som kan uppstå med manliga lärare, någon frågade sig till exempel varför en lärare tog henne på axeln när han kunde ha pekat. Men de flesta såg inga problem med fysisk beröring.
Tvärtom var det självklart för dem att en idrottslärare behöver ta tag i dem vid exempelvis ett trampetthopp eller vid olika gymövningar. Några tjejer berättade med självklarhet hur deras kvinnliga danslärare instruerat dem:
– Läraren kunde sätta två fingrar på deras rumpor för att beskriva hur en övning skulle kännas. När jag frågade om en manlig lärare hade fått göra detsamma så svarade de ja!
Enda kramen den dagen
Flera av eleverna beskrev också vikten av att få en high five eller en tröstande kram.
– En elev beskrev att lärarens kram kunde vara den enda kram som hon fick den dagen.
Annica Caldeborg menar att en erfaren lärare i idrott och hälsa vet när det är läge för en kram – och när det inte är läge.
– Flera av eleverna underströk också detta, att lärarna hade varit bra på att läsa av deras behov.
Några år senare gjorde hon en andra studie där hon ville ta reda på om elever med utländsk bakgrund skulle ge samma bild. Hon intervjuade 21 gymnasieelever, varav alla var födda utanför Sverige.
De uttryckte sig väldigt likt eleverna i den första studien när de tillfrågades om lärare med helsvensk bakgrund, vare sig de var kvinnor eller män. De tyckte att det var helt ok med fysisk beröring, bara det var inom ramen för idrott och hälsa.
Då blir det betydligt känsligare
Men frågan var betydligt känsligare om det skulle vara en manlig lärare med utländsk bakgrund.
– De berättade att det skulle kännas väldigt konstigt om en sådan lärare rörde vid dem, ja de förväntade sig att den läraren aldrig skulle göra det.
Ingen av dem hade haft en manlig lärare med invandrarbakgrund, men själva tanken oroade dem.
– De var också oroliga för att en lärare med samma bakgrund som de själva skulle se ner på dem om de var klädda i idrottskläder tillsammans med jämnåriga killar. Några av de manliga eleverna bekräftade detta och sa att det fanns en risk att de skulle bli betraktade som horor.
Hur kan lärare och skolledningar dra nytta av dina rön?
– Det är bra att vara medveten om den här problematiken, att det inte behöver vara ett stöd att få en lärare med liknande bakgrund. Det kan tvärtom vara en nackdel.
Annica Caldeborg är medveten om att det finns risker med att dra för bestämda slutsatser från ett underlag på 40-talet elever, att det självfallet krävs fler studier. Och att elevers åsikter om fysisk beröring kan ändras över tid. Hon hoppas kunna forska vidare i ämnet efter avhandlingen.
– Vad betyder all distansundervisning under pandemin? Längtan efter mer fysisk beröring? Och vad har metoo-rörelsen betytt? Fler elever har kanske insett att den fysiska beröring som de erfarit inte varit okej alla gånger?
LÄS ÄVEN
Därför idrottar tjejer med utländsk bakgrund mindre
Så skapar du ett tillitsfullt klimat på idrotten
Så blev Sofia hela Sveriges idrottslärare
