Så erövrade elever litteraturen genom musiken
Torben Freytag, till höger, är bild- och svensklärare i grunden. Numera arbetar han som lärarutbildare och adjunkt på Stockholms universitet.
Forskning
Ämnesövergripande samarbeten mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen har utforskats och kommenterats av lärare och skolledningar. Men vad säger eleverna själva?
– De tycker att kunskaperna stannar kvar bättre, konstaterar forskaren och läraren Torben Freytag.
Han har gjort en av de sällsynta studierna där man frågar eleverna om deras reaktioner av ämnesöverskridande undervisning.
– Jag försökte hitta andra studier att jämföra med. Men jag fann inga.
Torben Freytag är bild- och svensklärare, men arbetar numera som lärarutbildare och adjunkt på Stockholms universitet. Via en Facebookgrupp hittade han en skola och en klass i Stockholmsområdet som var beredd att inleda ett forskningssamarbete.
Kände sig mer fria
Tillsammans med svenskläraren på skolan valde han ut tre skönlitterära verk som de 29 sjundeklassarna skulle läsa utdrag från. Kring ett av verken, ”Kalla det vad fan du vill” av Marjaneh Bakhtiari, samarbetade svenskläraren med en musiklärare.
– På måndagen läste de utvalda delar av boken, på tisdagen diskuterade de texten och resten av veckan tillbringade de i musiksalen med att komponera musik som gestaltade stämningen i boken.
Hur gick det?
– Bra! Som en elev sa: ”Tänk att man kunde berätta genom musik”.
På liknande sätt arbetade eleverna med ”Om det var krig i Norden” av Janne Teller och ”Pappersväggar” av John Ajvide Lindqvist. Men i de fallen skulle de gestalta verken genom att ge varandra roller, dramatisera berättelserna och göra en film av en utvald scen ur boken.
– När jag intervjuade eleverna efteråt återkom flera till att de kunde ”uttrycka sig fritt”. Normalt när de har praktisk-estetiska ämnen måste de ofta hålla sig inom bestämda ramar, men här fanns en större frihet, något som eleverna också uppskattade.
Erövrade texten på ett annat sätt
Många betonade även att de fick en större förståelse för de litterära texterna när de fick leva sig in i de olika karaktärerna och de situationer som de hamnade i.
– Man kan säga att eleverna ”erövrade texterna” på ett annat sätt än tidigare.
I din uppsats skriver du att lärare inte ska vara ”rädda för elevers fantasi”. Hur menar du?
– Att arbeta med estetiska uttryck är ju ett sätt för eleverna att få utlopp för sin fantasi. Detta borde beredas plats bland allt stoff som kursplanen innehåller, det är bara ett annat sätt att erövra kunskaperna på.
Var alla elever lika positiva till denna ämnesövergripande undervisning?
– Även om samtliga elever fann mening i det vi gjorde beskrev en elev det som ”tidsödande”, en annan att det var otydligt vad som krävdes av dem. En tredje frågade sig vad man har för nytta av att spela in filmer, ”det är väl bara nyttigt om man vill bli filmregissör”.
Det finns också lärare som drar sig för den här typen av samarbeten. Varför?
– Bland vissa lärare i teoretiska ämnen finns det nog en ängslighet, man är orolig för att inte hinna med allt som kursplanen kräver. Och vissa lärare i praktisk-estetiska ämnen värnar om sina egna timmar, de vill inte bli ”hjälpgummor” åt teoretiska ämnen.
Känner hopp för framtiden
Torben Freytag konstaterar att antalet ämnesöverskridande samarbeten har minskat efter läroplanen 2011 infördes, då stoffträngseln blev större och utrymmet för nya pedagogiska grepp mindre.
– Men efter Lgr22 känner jag större hopp, där understryker man betydelsen av ”lärarens professionalism”, att lärare själva i högre grad kan avgöra hur undervisningen ska läggas upp.
LÄS ÄVEN
DiMaria: Så behåller vi nyfikenheten för vårt ämne
Söderberg: Hög tid att utbilda händerna på kommande generation
Debatt: Musiken är grunden för mycket lärande
