Flickor trivs nästan lika bra som pojkar på idrotten

Alexander Jansson är kritisk mot att tidigare forskning ibland blåst upp skillnader mellan könen, utan att titta närmare på hur små dessa skillnader i vissa fall är.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Flickor kan missgynnas inom idrott och hälsa när fokus hamnar på fysisk styrka och prestationer. Men betyder det också att flickor är mer kritiska till ämnet?
– Nej, vi måste bort från den vanföreställningen, säger forskaren Alexander Jansson som gått igenom data om 40 000 elever.

Trivs tjejer lika bra som killar på idrottslektionerna? Upplever de ämnet som lustfyllt? Lär de sig saker? Får de tillräckligt med stöd?

Alexander Jansson, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, har analyserat svar på den här typen av frågor från nästan 40 000 elever i årskurs sex och nio under perioden 2003–2018. Och kommer till en slutsats som kan överraska många:

– Oavsett vilka frågor som ställts, och oavsett när de ställts under dessa femton år, hittar man bara små könsskillnader.

Förvånad?

– Inte jag själv, jag har länge vetat att det funnits en överdriven bild i debatten att flickor skulle vara mindre intresserade av idrottsämnet.

Samma betygsnivå i flera år

Han menar att många dragit felaktiga slutsatser av observationsstudier som förvisso visar att pojkar premieras på idrottslektionerna, att de tillåts ”ta mer plats” än tjejerna.

– Men bara för att vi har ett problem med likvärdigheten behöver det inte betyda att flickor tycker sämre om ämnet. Vår analys visar också att flickornas betyg legat på samma nivå som killarnas i många år nu.

Alexander Jansson är kritisk till det sätt på vilket andra forskare inom idrottspedagogiken använt den omfattande data som samlats in om eleverna genom åren.

– Man har ibland blåst upp statistiskt säkerställda skillnader, utan att titta närmare på hur stora dessa skillnader är. I fallet med flickors attityder till idrottsämnet är de väldigt små.

Riskerar att leda till sänkta förväntningar

Han är också kritisk mot att man inte alltid kontrollerat för andra faktorer som kan förklara skillnader mellan könen.

– I den här studien har vi kontrollerat för socioekonomisk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och om eleverna idrottar på fritiden. Alla dessa faktorer visar sig ha större betydelse än elevernas kön.

Alexander Jansson är orolig för negativa konsekvenser om bilden sätter sig, att flickor skulle vara mindre intresserade av idrott och hälsa.

– Det riskerar att leda till lägre förväntningar och krav på tjejerna, att man bidrar till att sänka ambitionsnivån hos dem.

Vad säger den internationella forskningen om tjejers och killars syn på idrottsämnet? Sticker vi ut med våra små skillnader mellan könen?

– Nej, tvärtom! Jag var nyfiken på den frågan och gick igenom forskningsläget. I den absoluta merparten av jämförbara länder ser det ut ungefär som hos oss.

Fotnot: Alexander Janssons forskningsartikel är publicerad i Journal of Teaching in Physical Education. Den är skriven tillsammans med Johan R Norberg, Malmö universitet, Gunilla Brun Sundblad, Gymnastik- och idrottshögskolan, Suzanne Lundvall, Göteborgs universitet samt Daniel Bjärsholm, Linnéuniversitetet.

LÄS ÄVEN

Forskaren: Pojkar tenderar att premieras i skolidrotten

Idrottsläraren: Fokusera mer på de svagaste eleverna

Så vill professorn att idrottsämnet förändras

Så upplever elever fysisk beröring av idrottslärare

Idrottens normer tar över i profilskolor

Så får du fler att delta på idrotten

Så skapar du ett tillitsfullt klimat på idrotten