Ny studie: Barnens motorik försämras drastiskt

När ett 50-tal idrottslärare skattar de motoriska färdigheterna hos de yngre barnen, i förskoleklass och på låg- och mellanstadiet, är resultatet nedslående. De med låg motorisk kompetens har ökat från 15 till drygt 30 procent bland yngre barn (förskoleklass–årskurs 3) under de senaste 10–20 åren. I årskurs 4–6 är ökningen från 10 till 23 procent under samma period.

– Vi är många som känt att motoriken är sämre nu än tidigare, men att idrottslärarnas svar på våra frågor så tydligt skulle visa en så stor nedgång känns rent förfärligt, säger Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet med lång egen erfarenhet från undervisning i idrott.

Alarmerande försämringar

Enkätundersökningen, där 46 av 59 tillfrågade idrottslärare svarade, har hon och hennes forskarkollegor Anna Tidén och Eva Andersson gjort i ett samarbete mellan MUGI – Motorisk utveckling som grund för inlärning och GIH – Gymnastik – och Idrottshögskolan

I enkäten har lärarna fått bedöma hur stor andel av barnen som klarade vissa moment för 10–20 år sedan jämfört med idag, till exempel ”Hoppa på ett ben 15 meter?”, ”Hålla balansen på ett ben 10 sekunder?”, ”Hoppa hopprep 15 hopp?” och ”Kullerbytta framåt?”.

Försämringarna i motoriska färdigheter är alarmerande eftersom de har stor betydelse för om barn vill delta i rörelselek och idrott och om de kommer att få en livslång hälsosam livsstil, menar forskarna.

– När jag hade mitt första jobb som gympalärare 1972 träffade jag varje klass tre gånger i veckan. I dagens skola slås ofta två 40 minuterslektioner ihop, så det blir 80 minuter en gång i veckan. Kanske görs det för att eleverna måste gå en bit till idrottshallen eller av schematekniska skäl. Den elev som råkar vara sjuk då får ingen idrott alls den veckan, säger Ingegerd Ericsson.

Detta krävs nu

För att vända utvecklingen behövs mer schemalagd idrottsundervisning och anpassat motorikstöd till elever som behöver det, anser hon. Ingegerd Ericsson vill också se systematiska observationer vid skolstarten för att tidigt kunna upptäcka vilka elever som behöver extra motorikstöd.

– Jag tror mycket på screening vid skolstarten. Då är barnen fortfarande rörelseglada och då kan de observeras samtidigt som de får en lekfull upplevelse.

Är du säker på att enkätsvaren ger en riktig bild?

– Jag skulle säga att det är en rättvisande bild. Jag kan ju inte säga hundra procent att så här är det, men kom ihåg att idrottslärare med 10–20 års yrkeserfarenhet måste betraktas som experter på det här området. De har dessutom gjort sina bedömningar helt och hållet oberoende av varandra.

När forskarna resonerar om möjliga orsaker till bristerna i barns motoriska kompetens är kommunaliseringen av skolan en av de förklaringar de lyfter fram.

– Den ledde till stora skillnader i resurser och undervisning mellan skolor, både inom och mellan kommuner, säger Ingegerd Ericsson.

Här hittar du studien.

LÄS ÄVEN

Idrottslärarnas krav efter nya motoriklarmet

Debatt: Kartlägg alla barns motoriska förmåga i förskoleklass

Debatt: Rörelseaktiviteter får inte ersätta idrottsundervisningen

Efter motoriklarmet: Nu djupdyker forskare i frågan