Komplexa religionsfrågor landar i knäet på idrottslärare
Det exempel som kanske fått mest medial uppmärksamhet är elever som av religiösa skäl inte velat delta i simundervisning, konstaterar forskaren Kalle Jansson.
Forskning Det kan uppstå spänningar kring religion och etnicitet i skolans idrottsundervisning. Men Skolverket ger inga tydliga riktlinjer och för hur spänningarna bör hanteras och skolledningar hjälper sällan till. Ansvaret hamnar ofta på enskilda lärare och elever, visar ny forskning.
Med sin avhandling ”Gud vad jobbigt: Religion och etnicitet i ämnet idrott och hälsa” tar Kalle Jansson upp ett ämne som lett till många rubriker genom åren. Det exempel som kanske fått mest medial uppmärksamhet är elever som av religiösa skäl inte velat delta i simundervisning.
Frågan har intresserat honom länge med tanke på hans bakgrund som lärare i både idrott och hälsa – och religion. Men det är få som forskat om den.
Vissa kristna ville inte delta i yogan
I sina fältstudier intervjuade han lärare och elever på fyra olika skolor och observerade deras lektioner i idrott och hälsa.
– Om man följer medias rapportering kan man lätt få intrycket att religions- och etnicitetsfrågor leder till öppna konflikter mellan elever och lärare, men så är det oftast inte i min studie. Tvärtom hanterar eleverna ofta spänningarna på egen hand och deltar i undervisningen som alla andra även om de inte vill.
I intervjuerna fann han just exempel på problem kring simundervisningen och oviljan att delta under fastemånaden ramadan, men han fann också spänningar som har fått mindre uppmärksamhet i debatten.
– En del kristna elever ville helst inte delta i undervisningen i yoga, eftersom det är en aktivitet med rötter i buddhismen.
Han vill emellertid understryka den stora skillnad som finns mellan olika elever:
– Det vissa tycker är jobbigt kan vara en total ickefråga för andra.
”Allmänna råden är intetsägande”
Kalle Jansson har tittat närmare på hur utmaningar tacklas när de väl dyker upp.
– Det är inte särskilt mycket som hanteras av skolor, därmed hamnar väldigt komplexa frågor i knäet på lärare och elever.
Vilken vägledning kan lärarna få från Skolverket?
– Man måste konstatera att deras allmänna råd är rätt intetsägande.
Lärarna i studien beskriver att konflikterna blivit färre med åren, de stora meningsutbytena var fler tidigare. Men emellanåt dyker de upp. Kalle Janssons avhandling, framlagd vid Örebro universitet, är den första större svenska studien som lyfter de här frågorna.
– Jag tror att boken skulle kunna spela en roll för idrottslärarutbildare, de har inte haft någon kärntext att utgå ifrån.
LÄS ÄVEN
Idrottslärare har fått nog av forskarnas ensidiga fokus
Så får man in teorin i praktiken i idrott
