Idrottsforskare ger sig in i debatten om slopat ombyte
Forskning Innan man kräver ombyte och dusch måste en rad problem lösas, anser en forskare och en lärarstudent som följt debatten mellan idrottslärare här på vår sajt. Nu vill de göra en fördjupad studie av omklädningsrummet och elevernas syn på det.
LÄS ÄVEN: Slopat ombyte gav högre närvaro och minskat stök
Åsa Bäckström, högskolelektor på GIH i Stockholm, är förvånad över hur lite som skrivits om omklädningsrummets betydelse för idrottsämnet och för elevernas trivsel i skolan.
– Omklädningsrummet är varken en plats för lektioner eller för rast. Det är någon typ av mellanting och vi vet att många elever känner sig otrygga och obekväma där.
Många känner obehag
Det finns bara ett fåtal studier som visar hur eleverna ser på omklädningsrummen, berättar lärarstudenten Lisa Svärling som nyligen skrev en prisbelönt masteruppsats vid Stockholms universitet om just omklädningsrummen.
– Men vi kan konstatera att en betydande del av eleverna upplever duschandet och nakenheten som något obehagligt. Och tecken tyder på att andelen som känner så ökar.
LÄS ÄVEN: Mothugget: Att slopa ombytet löser inga problem
Studier visar också att elever kan uppleva omklädningsrummen som snuskiga och ofräscha.
– Rummet där man ska bli ren upplevs som äckligt. Det är förstås inte bra.
Hjälper om det är rent och snyggt
Hon har gått igenom synen på omklädningsrummen över tid och inser det paradoxala i att elever idag upplever dem som ofräscha.
– När skolbad, som historiskt sett liknar omklädningsrum, först kom skulle de ju ha precis den motsatta effekten. Barn från fattiga familjer på landsbygden skulle lära sig att sköta sin hygien, det blev en del av utbildningen.
Så hur mycket av problemen skulle vi lösa genom att göra omklädningsrum och duschar fräschare?
– Det skulle kunna hjälpa om det är rent och snyggt, säger Lisa Svärling. Och kanske kan enklare ombyggnader göra det lättare att vistas naken där.
Men tidigare forskning visar att det finns fler problem som måste lösas, menar hon.
– Elever upplever en stress med att hinna duscha och klä om. Man måste se till att ge dem den tiden, även om jag förstår att det är svårt vid schemaläggningen.
Idrottslärarna bör vara flexibla
Bör då ombyte och dusch vara regel vid varje idrottslektion?
Både Lisa Svärling och Åsa Bäckström är skeptiska till all typ av tvång.
Här måste lärarna vara flexibla, menar de. Ibland kan det räcka med ombyte utan dusch, ibland behövs inte ens ett ombyte. Det beror på lektionen. Men den djupaste och mest svårlösta frågan är barnens och ungdomarnas växande motvilja att visa sig nakna för varandra.
– Internet har gjort frågan så mycket känsligare, säger Åsa Bäckström. Vi vet att en del unga inte är bekväma med att visa sig nakna. Nu riskerar de inte bara att visa sin nakenhet i omklädningsrummet utan också i sociala medier.
Hon jämför med omklädningsrummets roll i andra sammanhang, till exempel i samband med lagidrott:
– Då kan rummet vara en plats där man peppar inför en match och firar tillsammans efteråt, ett rum för stark gemenskap. Så fungerar det sällan i skolelevernas omklädningsrum.
Behövs mer forskning
Hon har redan författat en ansökan om forskningsmedel från Centrum för Idrottsforskning. Lisa Svärling ska hänga på om de tilldelas medel. Fokus ska ligga på hur högstadieelever – där frågan är känsligast – ser på omklädningsrummen och hur de använder dem.
– Vi tror att resultaten skulle kunna vara av stort värde för skolor och idrottslärare, säger Åsa Bäckström. Vi ska bland annat försöka identifiera de hinder och hot som gör omklädningsrummen till obehagliga platser.
Här kan du läsa Lisa Svärlings masteruppsats "Tempo och trygghet – att förhandla utrymme och skam i omklädningsrummet" som fick pris för bästa uppsats 2020 av SVEBI (Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning).
LÄS ÄVEN
Slopat ombyte gav högre närvaro och minskat stök
Mothugget: Att slopa ombytet löser inga problem
