Skolidrott varje dag ger långvariga positiva effekter

Professorerna Björn Rosengren och Magnus Karlsson på ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus har följt barnen i det lilla samhället utanför Malmö ända sedan 1999. De är själva förvånade över resultatet:

– Vi hade nog trott att effekterna av denna dagliga träning skulle börja klinga av när barnen lämnade grundskolan.

"Bättre fysisk form"

I den nya studien har de omskrivna eleverna från Ängslättskolan hunnit bli i snitt 23 år och det är runt sju år sedan de lämnade grundskolan. Forskarna har i den nyligen publicerade studien studerat deras muskelmassa och bentäthet och på nytt jämfört med kontrollgruppen.

– Skillnaderna är precis desamma som när vi jämförde grupperna sista året under grundskoletiden. 

Vad betyder det att dessa unga vuxna visade sig ha mer muskelmassa och högre bentäthet?

– Det vittnar om att de är i bättre fysisk form, att de sannolikt löper lägre risk att drabbas av frakturer. 

I den mer omfattande studien av barnen då de just hade gått ut nian, kunde man konstatera att de under sista året i grundskolan drabbats av hälften så många frakturer som barnen i kontrollgruppen. Antal frakturer har inte undersökts den här gången, men slutsatsen är ändå väldigt lovande, anser Magnus Karlsson:

– Idrott varje dag i grundskolan leder troligen till bättre hälsa även i vuxen ålder. Genom att röra på sig under uppväxtåren bygger man upp skelett och muskler och utvecklar motoriken.

Så den fysiska styrka som de byggde upp under uppväxtåren fortsätter att ge avtryck när de blivit vuxna?

– Till viss del kan det vara så, men det verkar också som om de helt enkelt fortsatt att vara mer fysiskt aktiva, att det har blivit en vana, som att borsta tänderna varje dag. Idag vet vi att fysiskt aktiva vuxna har bättre skelett och starkare muskulatur än mer fysiskt inaktiva vuxna. 

Finns internationella studier som ni kan jämföra med?

– Det finns förstås andra studier som visar att motion är bra för elevernas hälsa, men det finns inga andra studier i världen där man följt barn på samma sätt som vi under så lång tid.

"Liknande socioekonomiska miljöer"

I projektet ingick 217 elever som började i årskurs ett i Ängslättsskolan (F-6) mellan 1998 och år 2000. De fick 200 minuter idrott i veckan, att jämföra med 60 minuter i veckan för kontrollgruppen som bestod av 132 elever i tre andra skolor i området. 

– Alla barnen kommer från liknande socioekonomiska miljöer, och vi har inte funnit några andra centrala faktorer som kan förklara de skillnader som uppstod.

På Ängslättskolan kommer det som en nyhet att deras gamla elever är i så bra form även i vuxen ålder:

– Fantastiskt roligt att höra, säger rektorn Jörgen Birch-Jensen. Det stärker oss i att det vi gör är rätt.

Skolan har nämligen, i alla år, fortsatt att ha idrott och rörelse på schemat varje dag.

– Det sitter i väggarna nu, vi bara fortsätter. Och vi har arrangerade aktiviteter varje dag på rasterna.

Men hur klarar ni schemaläggningen?

– Självfallet är det svårt när så många angelägna ämnen slåss om den knappa tiden i skolan. Barnen har två till fyra idrottstimmar i veckan, men vi har också använt elevens val för att kunna lägga in ”pulspass” så att alla får upp pulsen varje dag.

Idrottsläraren: Mycket jobb

Idrottsläraren Fredrik Pihlqvist, som var med redan på 00-talet i sluttampen av projektet, blir ”jätteglad” av nyheten att hans gamla elever tycks vara i så bra form:

– Det är ju precis vad vi velat uppnå! Idrott handlar inte bara om motion för stunden, det handlar om fysisk fostran. Eleverna lär sig för livet hur viktigt det är med träning.

Han medger att dagens schemaläggning i de två idrottshallarna är besvärlig, i synnerhet eftersom man behöver samsas med en växande grannskola. Han och de andra två idrottslärarna på skolan är stolta över vad de uppnått.

– Vi har lagt ner mycket jobb, men det är det värt.

Ängslättskolan har fått ta emot många studiebesök genom åren. När det för några år sedan stod klart att andelen som erhållit behörighet till gymnasiet i årskurs nio hade förbättrats i jämförelse med kontrollgruppen så vaknade politikerna på riksnivå. Resultaten från Bunkeflo bidrog till att antalet timmar i idrott och hälsa i grundskolan nyligen ökade från 500 till 600 timmar.

Björn Rosengren och Magnus Karlsson ämnar fortsätta följa eleverna från Bunkeflostrand:

– Kommer skillnaderna bestå i andelen som slutför högre studier? Kommer barnen med daglig skolgymnastik uppvisa lägre grad av psykisk ohälsa och utveckla lägre grad av fetma? Detta är några av sakerna vi kommer att undersöka.

Här hittar du studien.

LÄS ÄVEN

Ny studie: Flickor rör sig mindre i skolan

Idrottsforskare ger sig in i debatten om slopat ombyte

Debatt: Skolinspektionens larm visar varför vi idrottslärare behövs

Slopat ombyte gav högre närvaro och minskat stök