Här är musiklärarnas tio vanligaste sånger

Musikläraren och forskaren David Johnson har gjort en unik insats i sin avhandling ”Raising Voices – Singing repertoire and practices in Swedish schools”. Han samlade in sångrepertoaren från nästan 300 musiklärare i 149 kommuner – och kunde slå fast vad dagens tioåringar får sjunga i klassrummen.

– Jag har inte varit ensam i tron att den senaste popmusiken skulle ha slagit ut många av de äldre sångerna. Men jag hade fel.

Bara en ny låt på tio-i-topp

Insamlingen av repertoarerna skedde under läsåret 2015–2016. När David Johnson jämför Spotifys tio-i-topp-lista det året med musiklärarnas dito så är det bara en enda låt som kvalar in: Guld och gröna skogar av Hasse ”Kvinnaböske” Andersson, en populär låt från Melodifestivalen det året.

– Jag hade trott att ett par tre hitlåtar skulle komma med och att det allmänt skulle vara fler moderna låtar. Men snittåldern på samtliga 2 912 insamlade låtar är närmare 33 år!

Tyder på en konservatism hos musiklärare, eller?

– Visst, vi lärare använder i hög grad den musik som vi själva vuxit upp med. Men jag ser i enkätsvaren att många kämpar med att hitta balansen mellan att uppmuntra barnens eget musikintresse och samtidigt ge dem en utbildning i sångens historia.

Homogen svensk sångkultur

På lärarnas tio-i-topp-lista finns både Cornelis, Ted Gärdestad och Tomas Ledin – men också den över 300 år gamla ”Den blomstertid nu kommer”. Bland samtliga låtar är tre fjärdedelar på svenska, så vårt modersmål står sig starkt.

Genom att undersöka låtvalen från hela landet ville David Johnson ta reda på om det finns skillnader mellan olika regioner eller mellan stad och landsbygd. Men inga sådana skillnader stod att finna.

– Jag blev lite förvånad över att den stora invandringen inte satt några spår i repertoaren, där fanns inte någon låt på arabiska till exempel.

Vidare fick han bara in tre låtar på samiska, färre än han hade trott.

­– Den homogena svenska sångkulturen lever vidare. 

Det sägs ofta att elever sjunger i lägre tonarter än förut. David Johnson kan i sin avhandling, framlagd vid Lunds universitet i våras, konstatera att så är fallet.

– Eleverna sjunger någorlunda lågt – oavsett musikens genre. Över 60 procent av musiken sjungs under nyckelhål C. I genomsnitt sjunger skolbarn Sankta Lucia i G, vilket är anmärkningsvärt lägre än standarden. Lärare utforskar sällan de ljusare delarna av barnens röster.

Sångens plats minskar i kursplanen

En annan vanlig hypotes är att sången på lektionerna genom åren fått mindre plats till förmån för instrumentspelande och musikskrivande. David Johnson frågade hur stor del av lektionstiden som användes åt sång.

– I snitt är det 40 procent av lektionstiden, mer än jag hade trott. Men variationerna är stora, i ena änden den tiondel av lärarna som låter barnen sjunga mindre än 20 procent av tiden och i andra änden den tiondel som sjunger mer än 70 procent av tiden.

I och med att det saknas jämförbara historiska studier går det inte att säga om mängden sång ökat eller minskat över tid. För att ändå försöka ringa in sångens historiska ställning i svensk musikundervisning har David Johnson studerat de sju kursplaner i musik som funnits sedan 1955 då ämnet blev obligatoriskt. Resultat?

– Jag fann ett illavarslande mönster, sångens plats har minskat under dessa 70 år.

Hur märks det?

– Med tiden skrivs allt mindre om sången, och alltmer om att spela instrument och skriva musik. Och det som skrivs om sång blir allt mindre detaljerat.

Om det har påverkat mängden sång i klassrummet går inte att säga, men han ämnar forska vidare i saken. 

Här hittar du David Johnsons avhandling.

LÄS ÄVEN

Musiklärarens bästa tips till nyexade

Forskaren: Därför gillar vi musik

Jazzmusikern blev lurad att spela trumpet

Lärarförbundet larmar – bristen på blåsare oroar

Musikläraren om samarbetet med sin stora idol