Forskaren: Släpp tanken på bild som ett övningsämne

Ingrid Forsler disputerade 2020 med en avhandling som bland annat analyserade hur nya medier har påverkat bildämnet, en frågeställning som fortsätter att sysselsätta henne.

– Bild är nog det skolämne som förändrats allra mest under de gångna decennierna. Vi är rätt långt bort från den tid då det hette teckning.

Nu handlar alltmer om att lära eleverna att förstå och analysera den ström av bilder som dagligen sköljer över dem – det finns skäl till att ”visuell kultur” numera är inskriven i kursplanen för bild. Dagens bildlärare måste trolla med knäna för att både hinna lära ut tekniker för att rita och måla – och samtidigt hjälpa barn att orientera sig i en kultur som präglas av bilder. Hur ska lärarna få ihop det hela?

– Det är en enorm stoffträngsel. Men det finns ingen motsättning mellan dessa områden egentligen, man kan utforska den visuella kulturen genom bildskapande. Men vi måste nog släppa tanken att bild ska vara ett övningsämne. Tiden räcker inte till för att öva sig fram till en färdighet i att teckna och måla.

Nytt fokus i granskning av bilder

I hennes workshops med bildlärare och i hennes undervisning vid Södertörns högskola lyfter hon ofta bildämnets viktiga roll inom medie- och informationskunnighet (MIK):

– Om det finns en tydlig avsändare bakom en bild eller en film ska eleverna självfallet lära sig att kritiskt granska källan. Problemet är att avsändare allt oftare saknas.

Ingrid Forsler vänder sig mot att läroplanen alltjämt har ett starkt fokus på avsikt och budskap vad gäller bildanalys – samtidigt som den växande användningen av algoritmer och artificiell intelligens har förändrat spelplanen. Man behöver helt enkelt ställa nya frågor, menar hon.

– Varenda gång du söker efter bilder på Google måste du fråga dig: vilka bilder är det som sökmotorn visar upp? Är de representativa? Eller ger de en skev bild av det du söker? Det här är de bilder som AI-verktygen tränas på och på så sätt reproduceras också stereotyper.

Ingrid Forsler räknar upp en rad exempel.

– Sök på ”bildlärare” och du får en kraftig överrepresentation av medelålders vita kvinnor intill stafflier och penslar. Men du ser nästan inga unga män med Ipads. Och när du söker på ”forskare”? Då blir det män med vita rockar.

Västerländsk dominans

Hennes poäng: algoritmerna reprodu­cerar bildkonventioner och invanda föreställningar. Och det måste man diskutera med eleverna.

– Det är likadant om du söker efter konst på nätet. Vilka stilar kommer fram? Ja, det blir väldigt mycket franskt måleri från 1800- och 1900-talen och väldigt få kinesiska träsnitt.

Denna slagsida mot en västerländsk kontext blir alltmer problematisk i takt med att vårt eget samhälle förändras, menar hon.

– Vi har allt fler elever från andra delar av världen, det är ytterligare ett skäl till att förmedla en mer rättvis bild av konstvärlden.

Ingrid Forsler har också tankar kring hur elevernas användning av sociala medier borde kunna avspeglas mer i undervisningen.

– Jag vet att mobilerna oftast är undanlagda under skoltid, men det är lite synd. Barnens selfies och filmer och deras förmåga att redigera i telefonen skulle kunna utvecklas på lektionerna i bild.

Hon understryker att barnen lever i en visuell kultur, de tillgodogör sig kunskaper via bilder och filmer i högre grad än någon tidigare generation.

– Man behöver diskutera vilka bilder och filmer som kommer i deras flöden och analysera budskapen.

Vissa menar att ämnet bild borde byta namn igen, 43 år efter förra bytet från teckning. En debattör här på Ämnesläraren föreslog ”visuell kunskap”. Vad tycker du?

– Ja, varför inte? Eller kanske helt enkelt ”visuell kultur”? Ett namn är ju bara ett namn men det betydde ju ändå något när vi bytte namn från teckning till bild, så kanske är det dags igen.