Forskaren: Nya smaker kan ge mer hållbar mat
Forskning Låt eleverna testa nya smaker för att gynna en hållbar matkonsumtion. Det uppmanar Lolita Gelinder, som har skrivit en avhandling om ämnet.
Smak kan få en överordnad betydelse i undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Och det kan stå i vägen för lärandet om hållbar matkonsumtion. Det menar Lolita Gelinder, som har lagt fram avhandlingen ”Smak för hållbar mat?” vid Uppsala universitet.
Lolita Gelinder har studerat undervisning i hem- och konsumentkunskap med fokus på just hållbar matkonsumtion. Eleverna skulle under lektionerna självständigt välja ingredienser och resonera kring sina val.
Lolita Gelinder är forskare och lärare i hem- och konsumentkunskap. Foto: David Naylor
– I de här fallen såg jag att det var smaken och inte hållbarhetsperspektiv som styrde elevernas val, säger Lolita Gelinder, som också är lärare i hem- och konsumentkunskap i Uppsala.
Hon har i avhandlingen problematiserat vad som är smak i ämnet.
– Smak förstås som något fast och oföränderligt. Det finns en rätt smak som eftersträvas. Det tar bort intresset från hållbar matkonsumtion och hållbar utveckling, säger hon.
Lolita Gelinder anser att det går att utnyttja smaken på ett mer smart sätt i undervisningen. Hon använder termen transaktionellt smakbegrepp.
– Då jobbar man med smak som något aktivt och föränderligt. Något som skapas i mötet med det man äter.
Motsatsen är ”rätt och fast smak” där man till exempel använder exakt de ingredienser som finns i ett recept. Lolita Gelinder menar att vi behöver förstå att vår uppfattning om smak påverkas av olika faktorer som sociala och kulturella sammanhang, tid och rum och vilka erfarenheter vi har av olika smaker.
– Vi behöver ändra preferenserna och utsätta oss för nya smaker. I ett skolsammanhang handlar det om att få eleverna att förstå att deras smak kan utvecklas och att de blir öppna för att pröva nya smaker. Om vi bara äter det vi är vana vid så blir det ingen förändring. Och vi måste ändra vårt sätt att leva och att konsumera mat om vi ska leva upp till miljömålen i Agenda 2030.
Kan man lära elever att äta insekter som är framtidens mat i hållbarhetsperspektiv?
– Man kan nog inte presentera insekter från en dag till en annan. Men det är en utmanande tanke och vi kan lära oss att tycka om sådan mat som är bra för miljön. Mitt resultat visar att det finns en massa utmaningar för hållbar matkonsumtion.
Från skolkökslärarinna till ämneslärare
| År | Ämnets namn | Yrkets namn |
| 1900 | huslig ekonomi | skolkökslärarinna |
| 1918/1919 | hushållsgöromål | skolkökslärarinna |
| 1955 | hemkunskap och hushållsgöromål | skolkökslärarinna |
| 1962 | hemkunskap (ämnet blir obligatoriskt) | skolkökslärarinna |
| 1964 | hemkunskap | hushållslärare |
| 1990-tal | hemkunskap | ämneslärare |
| 2000 | hem- och konsumentkunskap | ämneslärare |
En utmaning är de förväntningar som finns på ämnet med normer som styr. För att bryta normer kan undervisningen inriktas på att arbeta mer experimenterande när det gäller vad som smakar gott.
– Vi kanske inte ska hålla på så mycket med att tillaga kompletta måltider utan försöka att bredda vår smakrepertoar. Vi kan smaka på olika saker och jämföra olika ingredienser.
”Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska inte utbilda en viss ideal matkonsument, eller rationalisera konsumtionsvanor, utan alla elever ska bli sin egen matkonsument”, skriver Lolita Gelinder i avhandlingen.
– Vi behöver komma bort från att det finns rätt handlingar. Jag har studerat läroböcker i ämnet sedan flera år tillbaka. Det är väldigt normerande värderingar men eleverna måste erbjudas verktyg att bli sina egna matkonsumenter. Här har vi lärare så klart en central roll i vårt hållbarhetsämne, säger Lolita Gelinder, som även driver sajten HK-rummet och HK-podden.
LÄS ÄVEN
Lärarna som förväntas göra extra allt
”Mycket mer än att baka kladdkaka”
Så kan långa naglar ställa till det i skolan
