Forskare vill se fler hemläxor i slöjden

Slöjd är ett skolämne som i huvudsak sker i skolans specialutrustade verkstäder. Tiden mellan lektionerna utnyttjas sällan och hemuppgifter lyser med sin frånvaro. Något som omkullkastades under pandemin på finska skolor där det rådde total lock down under två månader.

Nu har slöjdforskarna Mia Porko-Hudd och Juha Hartvik vid Åbo akademi utforskat vad det innebar för slöjdämnet och slöjd­lärarna i landet, vilket har bidragit med nya perspektiv om vad slöjd i skolan kan vara.

– Vi tänkte att man kanske kunde dra lärdom av det som skedde under pandemin då slöjden utvidgades till en verksamhet som pågick i hemmiljö, säger Mia Porko-Hudd, professor i slöjdpedagogik. 

Den finska läroplanen för slöjdämnet rymmer mer än den svenska och många lärare tycker att tiden inte räcker till för alla obligatoriska moment. Där består slöjdämnet även av teknik, elektronik, maskinlära och ”robotik”. I Sverige ser det annorlunda ut, men att kursplanen är fullspäckad även här är ett faktum.

”Tvungna att tänka i nya banor”

När skolorna i Finland stängde skulle under­visningen bedrivas utan verktyg, slöjdsal och material och kommunikationen med eleverna skedde digitalt eller via telefon.

– Lärarna var tvungna att tänka i nya banor och undervisningen kom alltmer att handla om respons på redan genomförda uppgifter och hur eleven hade tänkt kring sitt arbete, inte om själva slöjdprocessen och arbetet från idé till produkt, säger hon.

Situationen resulterade i uppgifter i form av vardagsaktiviteter med ett slöjdinnehåll som eleverna till stor del kunde lösa på egen hand, med fokus på uppgifter som varken krävde klassiska slöjdmaterial eller verktyg. Alla skulle kunna utföra uppdragen oavsett resurser i hemmet.

Arbetsuppgifterna kunde handla om att låta eleverna undersöka olika material i närmiljön: är den här tröjan sydd, stickad eller virkad? Eller om att arbeta med material som hittats i skogen, knyta knopar, slipsar eller lappa och laga trasiga produkter.

– På så vis tror jag att många lärare fick syn på vilket annat lärande innehåll det finns i slöjdämnet utöver det man lär sig i verkstaden när man bearbetar olika material med hjälp av olika tekniker. Man kan säga att den pedagogiska slöjdens innehåll och lärmiljöer utvidgades, förklarar hon. 

”Få in mer innehåll”

Att låta eleverna utföra hemuppgifter kan bidra till att bredda och fördjupa elevernas kunnande inom slöjdämnet, tror de båda forskarna.

– Dessutom finns det en möjlighet att, i viss mån, bredda tidsramarna för ämnet för att få in mer innehåll än vad som generellt varit praxis.

Mia Porko-Hudd syftar inte på att eleverna ska få mindre tid i slöjdsalen ­eller att de ska ha hemuppgifter hela tiden, men ibland. 

– Så jobbar man ju i andra ämnen. I hemkunskapen, till exempel, säger hon och betonar att allt som görs i slöjden inte behöver följa den vedertagna ­processtanken från idé till artefakt.

– Att arbeta med uppgifter av det här slaget, och låta slöjden komma ut ur salen, skulle kunna stärka kunskapen om den omgivande materiella världen, om hållbarhet och vårt kulturarv. Just nu handlar det mesta om AI och den typen av utveckling, men vi kommer alltid att leva i en fysisk värld. Vi kommer fortsätta att sitta på stolar och ha kläder på oss.

LÄS ÄVEN

”ToK-slöjdarna” prisas för sitt arbete med att förädla skräp

Här får slöjdlärarna fortbilda både händer och hjärna

Söderberg: Hög tid att utbilda händerna på kommande generation

Eleverna klär legogubbar med känslor