Forskare: Så använder idrottslärare text i undervisningen
Forskning Hur kan texter användas i ämnet idrott och hälsa? ”På ett mer integrerat och spännande sätt än jag hade trott”, konstaterar svenskläraren och forskaren Anna-Maija Norberg i en unik studie.
Ända sedan ämnet 1994 bytte namn till idrott och hälsa har texter och teoretiska kunskaper fått en alltmer framskjuten plats i undervisningen – men det finns knappt någon forskning om hur det har gått.
Anna-Maija Norberg, lärare i svenska och engelska, hade tidigare varit kritisk till textanvändning i ämnet:
– Som många andra var jag rädd för att elever skulle bli sittande i klassrummen med texter istället för att röra på sig på idrottslektionen. Idag vet jag bättre.
"Ett viktigt verktyg"
Nyligen lade hon fram sin avhandling vid Örebro universitet, som den första i landet att studera texternas roll i idrottsämnet från en svensklärares perspektiv. I tre terminer följde hon en klass i åttan och nian i idrott och hälsa – och hon intervjuade fem idrottslärare om hur de använder text i undervisningen.
Vad var mest överraskande?
– Att de var så positiva, att de verkligen såg idrott och hälsa som ett kunskapsämne där text är ett viktigt verktyg. Jag hade en föreställning om att idrottslärare upplevde att läroplanen tvingade dem att använda text i undervisningen.
Du har bara synpunkter från fem lärare, är de verkligen representativa för hela kollegiet?
– Det är omöjligt att säga, heltäckande studier saknas. Men uppenbarligen är det möjligt att integrera teorin i det kroppsliga lärandet.
"Imponerad av hur det går till"
Hon understryker att det kan finnas skolor där det inte fungerar, där brist på idrottshallar och kanske även brist på fantasi gör att elever i värsta fall blir sittande vid sina skolbänkar under hela idrottslektioner. Men de lektioner som hon bevistade i tre terminer uppvisade något helt annat.
– Jag blev imponerad av hur det kunde gå till, hur text kan bidra till ökade kunskaper i ämnet.
Efter en övning kunde eleverna få några minuter på sig att springa bort till sin skrivtavla och göra några snabba reflektioner, innan nästa övning tog vid. Intill idrottshallen fanns ett motionsrum med stolar där de kunde använda delar av lektionen för att lyssna på en genomgång och göra anteckningar.
– Jag såg dem också skriva prov liggande på golvet i idrottshallen! Inte så ergonomiskt kanske, men mer integrerat i undervisningen än om de hade gått till ett klassrum.
Teori behöver inte betyda text
De övriga lärare som hon intervjuade gav en liknande bild, någon av dem berättade hur han tog med sig skrivtavlor till övningar utomhus.
Hon fick också en insikt om att teoretiska kunskaper i ämnet inte behöver betyda texter. I den undersökta skolan använde de kamera för att till exempel filma under redskapsgymnastiken. Sedan tittade de på filmerna och diskuterade vad som kunde förbättras.
– Därmed kunde de uppnå de teoretiska kunskapsmålen utan att gå via texter.
En av poängerna med att införa mer teoretiska inslag i ämnet har varit att stötta elever med svaga kroppsliga förmågor. Anna-Maija Norberg upplevde ett gripande exempel:
– En flicka var jättedålig på rytmik, hon kunde omöjligt hålla takten när det var dans. Men hon var suverän på att skriva texter till uppvärmningsprogrammet, hon förstod exakt vilka övningar som passade till vilken musik. Det stärkte hennes självkänsla enormt!
Måste inte vara skriftliga prov
I debatten har man lyft problemet med elever som är svaga i teoretiska ämnen. Vissa av dem har kanske sett idrottsämnet som det enda där de verkligen kan hävda sig – och nu får de problem även där. Men de lärare som Anna-Maija Norberg intervjuade tycker inte att detta behöver vara ett bekymmer.
– Den som har svårt med skriftliga prov kan ju prövas muntligt. Lärarna menar också att det i viss utsträckning går att utröna vad de lärt sig utan att använda prov.
Hon kastar fram en närmast filosofisk fråga som hon hoppas att det ska forskas om framöver:
– Måste de teoretiska kunskaperna kunna artikuleras verbalt? Eller kan det räcka att visa upp kunskaperna kroppsligt?
LÄS ÄVEN
Forskare: Därför är det extra svårt att sätta betyg i idrott
Skolidrott varje dag ger långvariga positiva effekter
