Därför vill hon att mobilerna används i slöjden

Anna Segelman lyfter ett exempel på hur ett digitalt verktyg kan stödja hantverket. En elev ville virka en uggla och hade hittat ett mönster hon följde. Men hon tyckte inte att ansiktet blev som hon ville. Då sökte hon efter bilder på verkliga ugglor och gjorde ett eget mönster. Foto: Maria Brunzell och Anna Segelman

Den svenska skolan skulle bli bäst på digitalisering. Men den senaste tiden har det snarare handlat om att gå tillbaka till det analoga och att lära sig hantverk från grunden. Nu har regeringen också lagt ett lagförslag på mobilförbud i alla skolor.
– Det kommer att göra att eleverna missar jättemånga möjligheter till lärande, säger slöjdforskaren Anna Segelman.

På Anna Segelmans högstadieskola blir mobilförbudet verklighet redan till vårterminen.

– Debatten har handlat väldigt mycket om antingen eller, sällan både och. Min studie visar att det finns stora möjligheter med digitala verktyg, att de snarare kan hjälpa hantverkskunnandet på traven, säger Anna Segelman som skrivit licentiatuppsatsen ”Slöjdundervisning och digitala verktyg”.

Under sin forskningstid på fyra år har hon arbetat halvtid som lärare i textilslöjd på Höglandsskolan i Bromma med årskurs 3–9.

– Jag hade egentligen inte så mycket erfarenhet av digitala verktyg när jag började studien och just därför ville jag ta reda på mer, säger hon.

”De var ju faktiskt positiva”

Hennes studie består av två delar – först gjorde hon djupintervjuer med slöjdlärare om hur de använder digitala verktyg, därefter gjorde hon observationer i sin egen niondeklass. Eftersom hon själv också märkt att finmotoriken hos eleverna blivit sämre och kan stämma in i de röster som säger att händer behöver tränas i själva hantverket, blev hon förvånad över resultatet när hon intervjuade lärarna.

– De var ju faktiskt positiva till digitala verktyg och menade att de underlättade för eleverna att lära sig hantverksteknikerna.

När det blev dags för den andra delen av studien och hon började observera sina egna lektioner, fick eleverna veta att hon skulle göra en studie om digitala verktyg, men hon ändrade inget i sin undervisning. Eftersom de datorer som finns på hennes skola måste bokas till varje lektion, har Anna Segelman i stället låtit eleverna använda sina mobiltelefoner i klassrummet.

– När de använde sin mobiltelefon var det i första hand för att söka inspiration till sina arbeten, för att hitta instruktioner till något moment eller för att bara lyssna på sin egen musik för att bättre kunna koncentrera sig på hantverket. Men oftast använde de inte mobilerna alls. De bara låg där vid sidan av de textila materialen, som ett verktyg att använda vid behov.

”Det var en wow-upplevelse”

Och det är just behovet, eller syftet, som är det viktigaste resultatet i Anna Segelmans avhandling. Det handlar inte om digitalt eller analogt utan att vi måste se vad de digitala verktygen erbjuder eleverna till sitt kunskapande vid varje given situation. Hon hoppas att pendeln landar där hon själv landat i sina resultat. Att de digitala verktygen används där de tillsammans med hantverket kan förstärka varandra i en ”samhandling”, ett ord som hon ofta använder. Och att denna samhandling till och med kan vidga klassrummets möjligheter.

– Det var en wow-upplevelse att se vad som hände när eleverna fick nya intryck och blev mer engagerade i sitt arbete. Hur de började fråga efter andra material, men också hur de blev mer nyfikna på det material och de redskap som fanns i klassrummet.

Finns det inga svårigheter eller utmaningar i att arbeta med digitala verktyg i slöjdundervisningen?

– Mest handlar det om tekniska begränsningar som att verktygen ska vara laddade eller kompatibla med de program som finns på skolan, eller att eleverna inte hade med sig sina verktyg till lektionerna. Sedan kan vi inte styra innehållet de hittar – då kan de behöva hjälp med att till exempel hitta rätt svårighetsnivå på en instruktion.

Anna Segelmans bästa tips

Anna Segelmans bästa tips för hur digitala verktyg kan lyfta slöjdundervisningen:

  1. Hämta inspiration från förlagor. Exempel: vi ska designa en kasse och den ska ha en symbol för vad kassen ska innehålla. Då kan eleverna söka olika symboler och sedan diskutera med läraren hur den kan förverkligas.
  2. Eleverna kan hitta filmer med instruktioner som ligger på deras egen nivå, till exempel ett visst broderistygn. Det finns många instruktionsfilmer på nätet av olika längd och svårighetsnivå.
  3. Förförståelse. Exempel: Inför avsnitt om hållbarhet, titta på en film hemma som sedan blir ett diskussionsunderlag på lektionen. Eller se en instruktionsfilm om virkning för att få ett hum om tekniken innan de får prova själva.
  4. Stöd för minnet – eleverna kan få hjälp att minnas hur de tänkt från en lektion till nästa med hjälp av kameran. Exempel: om man jobbar med lappteknik och inte hunnit börja sy men har en bild av hur lapparna ska ligga – ta en bild med kameran. Eller använda ritverktyget för att markera hur långt man kommit i en skriven instruktion.
  5. Skapa en delningskultur. Elever och lärare tar bilder på sina alster för att inspirera varandra.

LÄS ÄVEN

Här är digitala verktygen som lyfter slöjden

Söderberg: Skriva för hand är ingen garanti för att bli bra på slöjd

Söderberg: Insikten fick mig att lägga om min slöjdundervisning

Jarnlo: När mobilen läggs undan uppstår magi