Därför stärker musik det matematiska tänkandet
Anette Wikenmo är musiklärare, klasslärare och montessorilärare. Hon arbetar för närvarande på kulturskolan i Malmö stad.
Forskning
Åtta takter i rad, sedan åtta till enigt samma mall. Musiken följer matematikens mönster och nu slår forskare än en gång fast att undervisning i matte och musik är en bra kombination.
– Noter och bråk hänger samman, säger Anette Wikenmo, musik- och klasslärare.
Musikläraren Anette Wikenmo lägger ut en tallinje från 0 till 10 på golvet och börjar spela ett stycke på pianot. Barnen rör sig i rummet och när hon slutar spela stannar de och lyssnar till hur många slag hon slår på en trumma.
Då och då kommer en ”grannsignal”, till exempel på en tamburin. Då gäller det att hoppa så fötterna hamnar på siffrans båda grannar.
– Vi pratar om vilka grannar siffran har. Därefter gäller det att lyssna om det blir pianomusik att röra sig till eller om det blir ett nytt antal slag på trumman. På så sätt använder barnen kropp, hörsel och syn för att uppleva, förstå och befästa taluppfattning, säger Anette Wikenmo.
Kräver abstrakt tänkande
En ny forskningsrapport bekräftar sambandet mellan musik och matematik och fördelarna med att kombinera undervisningen.
– Ämnena har många likheter. De kräver båda att man resonerar abstrakt, tänker kvantitativt och använder symboliska notationer. Dessutom är matematiska begrepp som mönster, ordning, symmetri, tal, kvoter, bråk och division avgörande i båda disciplinerna, skriver Ayça Akın, forskare vid Antalya Belek University i södra Turkiet och knuten till det turkiska utbildningsdepartementet.
Rapporten är en sammanställning av de senaste årens forskning på området. I sin analys pekar Ayça Akın bland annat på att musikaliska begrepp som tempo, rytm, melodier och harmonisering blir tydliga och begripliga tack vare användningen av matematiska tekniker.
Anette Wikenmo är musiklärare, klasslärare och montessorilärare. Hon arbetar för närvarande på kulturskolan i Malmö stad, men har också uppdrag som fortbildare och föreläsare. Sina tankar om ämnesövergripande undervisning samlade hon förra året i boken Sim Salli Surum.
– Genom att integrera ämnen känner barnen att det finns en helhet. Då blir det lättare för dem att se samband, säger hon. Barn tycker om att röra sig, sjunga, använda alla sina sinnen och samspela med varandra.
Använd alla sinnen
När Anette Wikenmo tidigare arbetade som klasslärare i grundskolan såg hon att kunskaperna i matematik fastnade mycket lättare när hon tog musiken till hjälp.
– Jag tänker gärna mönster, något som är väldigt tydligt i musiken. En melodi är uppbyggd av takter som följer bestämda mönster och de går ofta att förklara och beskriva med hjälp av matematik.
Hur kan en mattelärare som inte själv är kunnig i musik närma sig det här sättet att tänka?
– Det handlar mycket om att utgå från barnens perspektiv. För att de ska förstå behöver de ta in kunskaper genom alla sina sinnen och genom att agera och då är musiken en viktig pusselbit, säger Anette Wikenmo.
Hur hoppas du att din bok ska användas?
– Jag hoppas att den används både i förskolor och grundskolor. I boken finns 42 sånger uppdelade för barn i åldrarna 2–10 år. Till varje sång finns rytmikmetodiska idéer på hur man som lärare kan jobba med sången. Några av övningarna har fokus på matematik så jag hoppas att även mattelärare kommer att använda den, säger Anette Wikenmo.
Här hittar du forskningsrapporten.
LÄS ÄVEN
Debatt: Gör inte sång till ett prestationsämne i skolan
Så lyfter musikundervisningen med rätt dialog
DiMaria: Därför är relationsbyggandet en utmaning för oss ämneslärare
